Låg föräldrapenning straffar även barnen

30 000 unga föräldrar fick förra året den lägsta nivån av föräldrapenning. Det motsvarar runt 7000 kronor i månaden.

Sverige får allt fler fattiga föräldrar. Så många som 30 000 unga mammor och pappor fick förra året den lägsta nivån av föräldrapenning. Det motsvarar runt 7000 kronor i månaden. Vad som blir kvar efter skatt är ungefär 5000 kronor.

Pengar som ska gå till hyra, mat och barnskor. 

Till Sveriges radio säger 22-åriga Emma att det i princip är omöjligt att få det att gå ihop.

– Det räcker ungefär till hyran. Vi har ju bostadsbidrag också och barnbidraget. Och innan har vi fått utfyllnad av socialen. Men pengarna räcker ju inte månaden ut i alla fall på grund av alla räkningar, säger Emma.

Ingen höjning i sikte

Föräldrapenningen baseras på den inkomst man har haft under det senaste året. Eftersom många yngre varken har arbete eller inkomster blir följden att de får den lägsta ersättningen från Försäkringskassan. 

Det är uppenbart att golvet i ersättningen är alldels för låg. Men någon höjning lär det inte bli.
I alla fall inte om socialförsäkringsministern Ulf Kristersson får bestämma.

När "Ekot" frågade honom vad han tänker göra för dessa föräldrar var hans svar "att fler går klart grundskolan och gymnasiet".

– Vi löser ju inte problemet med att det finns människor som inte har någon utbildning alls och därför inte kan få något arbete, tillade Kristersson.

Barn kan inte vänta

Visst är det bra att lyfta utbildning som en del av lösningen. Men det lär knappast lösa situationen för alla. Det finns faktiskt föräldrar som har utbildning och ändå är fattiga.

Ulf Kristerssons inställning löser inte heller den akuta situationen som många barnfamiljer befinner sig i.

Barn har behov här och nu.

Ett par nya gympaskor eller en vinterjacka kan inte vänta på att mamma och pappa möjligen får jobb någon gång i framtiden.

Barnombudsmannen skrev i ett inlägg om barn i ekonomiskt utsatta familjer att "en politik för fler i arbete är en grundbult, men det räcker inte. Regering och riksdag måste också noga hålla ögonen på situationen för de barn som trots ett eventuellt uppsving på arbetsmarknaden långsiktigt riskerar att leva i relativ fattigdom". 

Vräkning av barn

Antalet barn som berörs av vräkning har minskat den senaste femårsperioden, från 716 barn år 2008 till 504 barn 2013. Men Socialstyrelsen skriver i en rapport att siffrorna inte har sjunkit tillräckligt mycket för att man ska kunna vara nöjd med de politiska åtgärder som hittills vidtagits.

Kronofogden visar att den vanligaste orsaken till vräkning är hyresskulder.

Den genomsnittliga skulden uppgår till ungefär 16 000 kronor. I fyra av tio fall slängs barnfamiljer ut ur sina lägenheter för hyresskulder under 10 000 kronor.

Inga astronomiska summor som det rör sig om med andra ord.

Barn ska inte behöva straffas för att föräldrarna inte lyckats hitta ett arbete. Det är inte värdigt ett land som Sverige.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln