Coronakritiken kan bli rejäl baksmälla

Goda avsikter garanterar inte ett lyckat resultat

Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten och regeringen har hamnat i allt fler skottgluggar för kritik. Borgfreden är över, men det är inte krisen.

Vägen till helvetet är kantad av goda avsikter brukar det heta.

Åtminstone i engelskspråkiga länder, särskilt i USA. De borde dessutom veta. På 1920-talet hoppades man att ett nationellt alkoholförbud skulle minska våldsbrotten och få befolkningen att "jobba, inte supa" för att citera en modern svensk finansminister.

Resultatet blev det motsatta. Hundratusentals dollar gick från alkoholskatt rakt ned i maffians fickor. Gängkriminaliteten exploderade och USA blev otryggare.

Ett modernare exempel handlar om pollenallergi. När enorma stadsplaneringsprojekt skulle sparka igång den amerikanska ekonomin efter depressionen planterades miljontals träd. Specifikt planterade man framförallt hanträd, eftersom pollenet spreds bort med vinden medan honträdens fallfrukt och frön behövde sopas upp för hand.

Och här är vi. I en samtid där varje nysning dessutom tolkas som corona.

 

Sådana här exempel är bra att ha med sig nu när borgfreden om den svenska coronastrategin ser ut att vara över. Bland annat har svensk höger, inklusive januaripartierna Centerpartiet och Liberalerna, samlat sig runt krav om en coronakommission. Den väljer regeringen nu att släppa fram, riktlinjer och beslut kommer före sommaren. Enligt Löfven ska kommissionen titta på helheten, och tur är väl det.

Högerns förslag riktar sig enbart mot staten.

Med en sådan modell är risken uppenbar att avgörande beslut bland kommuner och regioner – bland annat den stora frågan om äldreomsorgen – helt går under radarn.

Men det finns fler risker med en kommission som i pågående kris säger bu eller bä och i en hårdnande debatt om läget.

 

En bruten borgfred ger en både en bredare och en mer förvirrad debatt. Det första är bra, men i nuläget är det andra en risk.
Experter och politiker har börjat säga emot varandra allt eftersom pressen blivit hårdare. För allmänheten blir frågan ganska uppenbar: vem ska jag, i mitt liv, egentligen lyssna på?

Demoskop, som gör attitydundersökningar bland svenska folket, menar att benägenheten att följa myndigheternas rekommendationer avtar. Det kan man förvänta sig ju längre en kris pågår, men ökad misstro mot myndigheter riskerar att spä på en pågående trend. Det har vi faktiskt inte råd med just nu.

I vissa regioner vänder kurvorna nu uppåt. Strax går sjukvården i hela landet ned i sommarbemanning. Krisen är långt ifrån är över.

Förvirring, öppna spekulationer och oavvägd kritik kan få en motsatt effekt än hårdare tag och striktare restriktioner, även om sådana skulle komma. I stället kan vi få se fler som gör hur de själva vill – och bryter mot alla gällande rekommendationer.

Säga vad man vill om svensk strategi och Folkhälsomyndighetens arbete, men arbetet har aldrig bara handlat om medicin. Det har också handlat om beräknat mänskligt beteende. Det bör även kritikerna ha med sig.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.