Den andra kvinnan som räddar ditt äktenskap

Nanny-fostran sipprar ner i medelklassen

Jag frågar bekanta i parrelationer hur de delar upp hemarbetet. Förvånansvärt många menar att räddningen är städhjälp. Det handlar om par med pengar, som vill slippa bråka.

När jag frågar frånskilda får jag höra att den ojämlika uppdelningen av sysslor i hemmet var droppen som ledde till att äktenskapet sprack. Över en sådan skitsak. Men några timmars extraarbete för ena parten är inte den skitsak man kan tro. Och i majoriteten av svenska hem är det kvinnorna som drar lasset. Flera studier visar hur kvinnor jobbar dubbelt - även bland de mest ”medvetna” medelklassparen.

Kvinnor tar initiativ till 70 procent av alla skilsmässor. Tidigare var skilsmässor ett tecken på ett jämställt samhälle – i dag är de tecken på en ojämställd relation. Kvinnan har fler möjligheter till karriär, men hemma är det fortfarande hon som lägger timmar av extraarbete för att plocka ur disken, packa matsäcken till barnen och vara familjens projektledare. Samtidigt ansvarar hon för det känslomässiga arbetet – att lyssna på och bekräfta familjemedlemmar och se till att alla mår bra. Inte konstigt att hon till slut projektleder sin egen skilsmässa. Men lösningen är inte långt bort – om du har pengar.

Lösningen kan inte vara nannys för alla

I boken "Nanny families" (2019) har Sara Eldén och Terese Anving, forskare vid Lunds universitet studerat svenska familjer som köper privat barnomsorg. Skälen till att anlita barnflickor är för att kunna göra karriär och slippa vardagskonflikter. Barnflickorna beskrivs som ett ”extra par händer”, som ”limmet som håller ihop familjen” och en ”förutsättning för livspusslet”.

Föräldrarna får mer ”kvalitetstid” och konflikterna minskar. Barnflickan har alltså inte bara hand om praktikaliteter, utan blir den som tjatar om skärmtid och påminner om läxor. Men läxor och tjat från vuxna är en lika stor del av barnens liv som de konfliktfria och lediga stunderna. De vill känna att föräldrarna är där – oavsett situation. I dessa familjer har man lagt ut det osynliga och känslomässiga arbetet. Barnen uttrycker att barnflickan blir deras trygghet.

Vi köper jämställdhet och ökar ojämlikheten

För överklassen är barnflickor en del av deras traditionella uppfostran. Man lejer ut barnens grå vardagsliv. Med RUT-avdraget har detta sipprat ned till medelklassen, som kämpar med livspussel och relationer. I dag är skilsmässan en klassfråga, där äktenskap håller längre för högskoleutbildade par med god ekonomi. Ju större social utsatthet - desto högre risk att äktenskapet spricker. Men lösningen kan inte vara nannys för alla. Barnflickorna i studien beskriver att det är svårt att säga nej till obetalt extraarbete. Och istället för att bryta gamla könsroller och dela ansvaret lika köper man sig loss - med hjälp av barnflickor som jobbar gratis och skatteavdrag. Så köper vi jämställdhet och ökar ojämlikheten.

Det blir kanske ett lyckligare äktenskap – men bara för de som har råd.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.