Arbetsförmedlaren sa åt mig att sluta jobba
GÄSTKRÖNIKA Egentligen borde jag inte skriva den här texten. För några månader sedan blev jag arbetslös. Men trots att jag har varit medlem i a-kassan i tio år och gjort allt rätt är sannolikheten ganska stor att jag inte får någon ersättning alls. Jag har nämligen begått ett brott. Enligt regelverket.
Har jag slarvat med besöken hos Arbetsförmedlingen? Fuskat? Inte sökt jobb?
Nej, mitt misstag består i att jag har skrivit texter, det vill säga ägnat mig åt arbete.
Så här ligger det till. När man förlorar jobbet måste man gå till Arbetsförmedlingen och fylla i en massa papper och gå på informationsmöten. Varje månad ska man lämna in en rapport som visar att man sökt jobb. Efter granskning skickar förmedlingen ens ärende till a-kassan för vidare bedömning.
Om man under tiden vill arbeta deltid får man endast göra det i högst 75 dagar. Vi tar ett exempel. Kent jobbar en dag i veckan på ett bageri och får arbetslöshetsersättning de resterande fyra dagarna. Han kan bara få deltidsersättning från a-kassan i 18 veckor och tre dagar. När dagarna är slut blir han utförsäkrad från a-kassan. Därför står Kent inför två val: Att säga upp sig från deltidsjobbet eller förlora rätten till a-kassa.
Det spelar ingen roll att Kent – genom att arbeta på företaget en dag i veckan - ökar sin chans att kanske bli erbjuden heltid så småningom.
Idioti, inte sant?
Det blir värre. I mitt och många andras fall i tidningsbranschen finns det knappt något som stavas deltidsanställning och timlön längre. Arbetsgivarna anlitar oftast frilansande skribenter. Man får betalt per uppdrag och inte för dagar eller timmar. I a-kassans värld omvandlas jag därför från arbetare till företagare. Att jag inte ens har registrerat ett företag hos Skatteverket ändrar inte på saken. Reglerna säger att om man tjänar pengar utan att vara anställd så är man egenföretagare. Punkt slut.
Därför står jag inför ett val: Att avstå från att skriva tills jag får ett heltidsuppdrag eller förlora rätten till a-kassa.
Jag och Kent är långt ifrån ensamma. Antalet deltidsarbetare som får ersättning från a-kassan har nästan halverats sedan alliansen kraftigt försämrade den möjligheten år 2008. Den förra regeringen uppgav att syftet i första hand var att öka motivationen för deltidsarbetare att söka heltidsjobb. I andra hand att sätta press på arbetsgivare att erbjuda heltidsarbete.
I realiteten har arbetsmarknaden knappt förändrats alls. Det är nästan lika många som arbetar deltid nu som då. Det enda som har hänt är att fler arbetare har fått det betydligt sämre.
När jag påtalade galenskaperna i systemet till arbetsförmedlingen – vars syfte är att hjälpa människor att komma i arbete – fick jag uppmaningen att sluta arbeta.
Arbetslinjen har blivit så sträng att den blivit arbetsfientlig.