Mejla

Malin Malm

Lyttons öde kommer att bränna sig fast i minnet

Omställningen måste växla upp innan klimatkrisen gör det

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

LEDARE

Kanadensiska byn Lyttons öde borde bränna sig fast i våra minnen.

På byns hemsida kan man läsa att Lytton har varit den ideala platsen för naturälskare. Nu i sommar har byn haft temperaturer på närmare 50 grader med efterföljande extremtorka och aggressiva åskväder.

Sedan kom skogsbränderna och på bara 15 minuter brann större delen av byn ned. Invånare vittnar om övergivna husdjur i kaoset som följde. Klippen av bilar som desperat kör genom motorvägar täckta av eldslågor finns tillgängliga för vem som helst att se.

Lytton inte ensamt

Lytton är inte ensamt att drabbas av den världsomspännande uppvärmningen. Sibirien rapporterar temperaturer på 38 grader Celsius. Permafrosten har låst in betydande mängder växthusgaser som riskerar att läcka ut om den tinar. Det är en av de självförstärkande effekterna av uppvärmningen som forskare bekymrar sig över.

Junivärmen slog också rekord i Helsingfors, Vitryssland, Moskva och Estland. I Portland, USA, smälte elkablar som inte byggts för värmen.

Stockholm har i sin tur slagit historiska juni-värmerekord år 2019, 2020 och 2021. Sveriges sydligaste glaciärer, Helags och Sylglaciären i Jämtland, riskerar att försvinna om 30 år. I ett försök att rädda Helags täcks den av en duk för att hindra avsmältningen.

Extremhettan som slagit till i delar av norra halvklotet har startat en debatt bland klimatforskarna. Deras modeller hade inte förutspått så dramatiska effekter så tidigt. Teorierna över exakt vad som hänt går isär. Men oavsett detaljerna är slutsatsen tydlig för var och en: klimatkrisen växlar upp.

Varje år blir ett rekordår

Klimat och väder är inte samma sak. Men risken för extrema väderhändelser ökar för varje gram koldioxid vi släpper ut i atmosfären. Väder som tidigare var generationshändelser återkommer oftare, till sist år efter år. Ett rekord leder med andra ord lätt till ett annat.

Den svenska sommaren med bad, fågelsång och gräddtäckta bär riskerar att bli oigenkännlig. Det borde fylla vem som helst med sorg och ilska.
Klimatkrisen är vår tids stora politiska, ekonomiska och existentiella utmaning. Världen måste bryta sitt fossila beroende. Och beroenden är som bekant väldigt svåra att bryta.

Hopplöshet är aldrig särskilt konstruktivt när ett beroende ska brytas. Innerst inne måste man vilja gå en annan väg. Det gäller också samhällets omställning.

Det är inte för sent: varje gram koldioxid som inte släpps ut ökar sannolikheten att krisen blir hanterbar. Ett samhälle som ställer om har också alla möjligheter att bli ett bättre samhälle för alla. Alternativet är åtminstone inget att föredra.

Eftersom omställningen är vår tids stora utmaning kommer politiska målkonflikter att uppstå. Men det minsta ansvaret vi alla kan ta, oavsett på vilken nivå eller på vilket sätt vi engagerar oss, är att acceptera problemformuleringen.

DAILY Vad gör vi när värmen kommer?

Aftonbladet Daily med Maja Magnusson, Preppa Tillsammans Skarpnäck.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Av: 

Malin Malm

Publisert:

LÄS VIDARE

Vattenbristen är här för att stanna

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimat & miljö

Extremväder

Sibirien

USA

Omställningen

Koldioxid

Samhälle