Kristersson vann genom att ljuga för alla väljare
Smäll för välfärden "äldreomsorgen inte längre säker"
NORRKÖPING Hur mycket är 150 miljoner kronor? Ungefär 250 lärare i grundskolan. Efter Elisabeth Svantessons budget i tisdags är det vad Norrköpings kommun i Östergötland kommer att gå back.
Nästa år.
Olle Vikmång, 40, från Socialdemokraterna är sedan två veckor stadens oppositionsledare. Dessförinnan var han kommunstyrelsens ordförande sedan 2020.
– Det jag är mest orolig för är att man nu kommer att spara på skolan. I Norrköping har vi lyckats vända utvecklingen. Två områden som tidigare klassades som utsatta, Klockaretorpet och Hageby, har tagits bort från polisens lista. Men det bygger på hårda prioriteringar. Jag är rädd att utvecklingen kommer att gå bakåt nu.
I valet tog en allians av moderater, liberaler, kristdemokrater och sverigedemokrater makten i Norrköping. Ungefär som på nationell nivå, även om borgerligheten lokalt lite mer högljutt låtsas att SD inte ingår i styret.
Norrköping är en arbetarstad och traditionerna går djupt. Det var här industrialiseringen av Sverige började och många av de gamla byggnaderna står kvar även om verkstäder, väverier och bruk ersatts av gymnasier, hippa kaféer och högskolan.
Jag träffar Olle Vikmång för lunch i Arbetets museum mitt i vad som kallas "industrilandskapet". Området har jämförts med Visby ringmur eller Gamla Stan i Stockholm. En tidskapsel från ett förflutet Sverige.
Det medeltida Visby kastar ännu sina skuggor och stormaktstidens ståtliga palats står där de står mitt i Stockholm. Men frågan är om någonting påverkat våra moderna liv så mycket som den industriella revolutionen. Det var i städer som Norrköping resan från Fattigsverige mot välfärdsstaten tog sin början. Det var hit böndernas barn kom för att bli väverskor och pappersarbetare och det var här Sveriges folkrörelser formades, frikyrkorna, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.
Arbetets museum ligger i en byggnad kallad "Strykjärnet" som byggdes för Holmens bruk 1917. Namnet kommer från att arkitekten ville fylla ut den lilla ön Laxholmen med så mycket byggnad som möjligt. Huset fick sju våningar och sju hörn.
Här spanns bomull till 1963 och arbetarna var mest kvinnor. Idag handlar utställningarna om digitalisering, gigekonomi och hållbar utveckling.
Regeringens budget som kom i veckan är med minutiös precision tom på idéer om hur Sverige ska utvecklas. Det finns ingen industripolitik, ingen jobbpolitik, inga framtidssatsningar överhuvud taget. Den ledartröja Sverige och svensk industri har i klimatomställningen gör regeringen allt för att ta av och istället verkar visionen vara att vi ska göra av med så mycket diesel som möjligt.
Men det som på kort sikt kommer att få störst konsekvenser är det underskott i välfärden man nu skapar. I debatten verkar folk inte förstå hur allvarligt detta är.
Men för att tala klarspråk. Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR kommer underskotten de kommande åren att uppgå till mellan 20 och 30 miljarder.
Elisabeth Svantesson ger 6 miljarder i ökade generella statsbidrag, det är ungefär en fjärdedel av vad som kommer att behövas för att behålla den nuvarande kvaliteten i välfärden.
Dessutom, och nu blir det rejält värre, räknar SKR med att pensionskostnaderna fördubblas från 60 till 120 miljarder till 2024. Det beror på flera saker men framförallt speglar det en demografisk utveckling som är stört omöjlig att hantera utan mer resurser.
Norrköping är ett Sverige i miniatyr, inte bara politiskt. Nästa år är det beräknade underskottet 205 miljoner kronor. Det är alltså vad man hade behövt få i generella statsbidrag.
Elisabeth Svantesson ger 58.
– Av kommunens budget går 80 till 85 procent till vård och omsorg och skola, det är där man nu kommer att behöva spara, säger Olle Vikmång.
Enligt Elisabeth Svantessons budget ska staten samtidigt gå med överskott på 84 miljarder kronor, alltså fyra gånger mer än välfärden hade behövt. Det är så regeringen prioriterar, men det var ingenting man berättade för väljarna innan valet.
Olle Vikmång är orolig för vad som nu kommer att hända, särskilt med skolan.
– Det är de barn som har de största behoven som kommer att drabbas först, och hårdast. Och besparingar slår direkt.
Frågan är om någon regering har ljugit så mycket som denna. Innan valet lovade Liberalerna satsningar på skolan och KD satsningar på vården. Det blir nu stora nedskärningar. Ulf Kristersson lovade skriftligt hushållen elpriskompensation till 1 november – som han tog tillbaka efter valet. SD lovade 10 kronor lägre pris vid pump som blev mellan 40 och 14 öre. Och så vidare.
Saken är den att de visste att de ljög.
Den förra S-regeringen redovisade det ekonomiska läget på en pressträff i augusti och egentligen hade ingenting ändrats när Elisabeth Svantesson lade fram budgeten i tisdags. Alla vallöften var medvetna bedrägerier.
I Norrköping riskerar inte bara eleverna i skolan att få betala dyrt.
– Efter pandemin sa alla att svensk äldreomsorg måste bli betydligt bättre. Men nu verkar alla insikter vara som bortblåsta. Men drar man ner mer så kommer vi snart nå en nivå när verksamheten inte längre är patientsäker. Det är där vi är, säger Olle Vikmång.
Risken är också att nedskärningar nu kan få stora konsekvenser även på längre sikt. Exempelvis för regeringens viktigaste vallöfte: att få ner brottsligheten.
– Du kan satsa hur mycket som helst på polisen. Men om du samtidigt drar ner på det förebyggande arbetet, på skola och socialtjänst så leder det ingen vart. Det ju i kommunerna det arbetet sker, säger Olle Vikmång.