Vreden i Haparanda bör få Hallengren att darra

”Käftsmäll” mot alla undersköterskor

Undersköterskor protesterar mot dåliga villkor 2019.

Undersköterskorna inom äldreomsorgen i Haparanda är arga. Och det kan man förstå.

Det har varit brist på undersköterskor. Kommunen har hanterat det genom att ta in vikarier. För att locka till sig dessa har man erbjudit höga löner. Resultatet blev att de nya vikarierna ofta har mer betalt än de erfarna undersköterskor som lär upp dem.

– Det är som en käftsmäll! Jag har jobbat i över 30 år, har gedigen erfarenhet och har tagit på mig delegeringsansvar. Ska jag ha samma lön som någon som gått en tre timmars hygienkurs, vilket skämt, säger undersköterskan Sari Juntikka till tidningen Kommunalarbetaren.

Haparanda kommuns HR-chef försvarar sig med att det kommer påverka de andras löner positivt på sikt.

– Det finns ingen rättvisa i systemet. Det är superviktigt att vi får behålla vår erfarna personal, men det är så här arbetsmarknaden ser ut. Jag förstår att de reagerar men man får försöka tänka att det gynnar hela gruppen på sikt, säger Niclas Asplund till Kommunalarbetaren.

Det egentliga problemet är inte vikariernas höga löner. Det är undersköterskornas låga löner och dåliga arbetsvillkor.

Nya siffror från Sveriges kommuner och regioner visar att många anställda inom äldreomsorgen väljer att jobba deltid. Orsaken är arbetsmiljön. Jobbet präglas av stress, hög belastning och oförutsägbara scheman.

Tidningen Arbetet har intervjuat undersköterskan Charlotte Agemalm, 63, som gått ner i arbetstid. Agemalm jobbar inom äldreomsorgen i Sala. Efter en stroke kände hon sig tvingad att jobba deltid.

– Jag måste göra något åt min arbetssituation för att orka. Rent generellt kan jag tycka att vården och särskilt äldrevården måste försöka rikta in sig på att folk får återhämtning, bra scheman och högre löner. Det kommer inte finnas folk kvar som vill jobba, säger Charlotte Agemalm till Arbetet.

Som exempel på de dåliga villkoren berättar Agemalm om sena kvällspass som åtföljs av tidigt morgonjobb. Hon kan sluta jobba 21.30 en dag och börja 06.45 nästa. Så kallade ”delade turer” kan också göra att det blir stora glapp mellan passen.

Anställda inom vård och omsorg har länge vittnat om de dåliga villkoren. Under pandemin hamnade de plötsligt i centrum för den politiska diskussionen, när det blev uppenbart att villkoren i äldrevården ledde till smittspridning på äldreboenden.

Förhoppningsvis blir det en valfråga. Politiker borde skakas om ordentligt av vreden i Haparanda. Ytterst är det socialminister Lena Hallengrens ansvar. Men även kommunerna behöver göra något åt bristen på undersköterskor.

Höj lönerna och förbättra arbetsvillkoren. Inte bara för tillfälliga vikarier, utan för dem som redan finns. Det är det bästa sättet att behålla dem på – och locka nya anställda.