Om SD fått bestämma hade hon fått sparken
Nazismutställningen tvingar oss möta historien
Jag kan varenda gata i Norrköping.
När jag kliver av tåget för att skriva den här texten behöver jag inte ens se mig om för att ta mig till stadens synagoga. Kroppen går som på autopilot: Upp en bit längs Norra Promenaden, förbi kulturkvarteret Hallarna, och så ned bakom.
Där står den. Grå, tom och insprängd mellan Hallarnas tegelklädda industrifasader och 70-talskropparna som byggts upp runtomkring. Den judiska församlingen slutade ha verksamhet på 90-talet. Men närvaron blev lång. Norrköping var vid sidan om Göteborg och Stockholm den första staden i Sverige där judar över huvud taget fick bo och bilda församling. Det var för 300 år sedan.
Att det just är Norrköpings stadsmuseum som har öppnat en utställning om nazismen och motståndet är därför inte så konstigt. För norrköpingsborna handlade nazismen inte bara om Tyskland, judiska flyktingar och mänsklighetens vidrigaste brott bortom Sveriges gränser. Här handlade nazismen om människor som redan länge varit en del av staden.
– Det har verkligen gått upp för mig de senaste åren, medan jag har jobbat här, hur viktig historien är för att vi ska kunna tolka vår samtid.
Maria Modig är tillförordnad museichef på Stadsmuseet i Norrköping. Samtidigt är hon kommunens kultur- och fritidschef. Utställningen om nazism hade kunnat bli som vilken utställning på det lilla museet som helst, även om man hade gjort riskanalyser kring NMR och andra nazistiska aktivister. Men sådan uppståndelse som det blev, och dessutom från politiker i kommunfullmäktige, hade man inte räknat med.
– Några från Sverigedemokraternas styrelse var inne och störde ordningen. De fotade utställningen, och jag bad dem att inte göra det. Man får jättegärna debattera, men man får ju välja forumet och kanske inte en visning där man går i polemik mot vår pedagog.
Strax efter blev Stadsmuseet polisanmält av Sverigedemokraterna.
Det var också då den nationella uppmärksamheten kom igång på allvar. Allt handlade om ett tidningsurklipp från Folkbladet som museet satt upp i slutet av utställningen. Den är en del av en hel vägg urklipp, som på olika sätt lyfter samtidshistorisk nazism i Norrköping. Just detta urklipp visade en bild på SD i Norrköpings styrelse. Texten handlar om en kvinna på partiets lista till kommunfullmäktiga som varit aktiv på nazistiska internetforum. Modig plockade ned urklippet för att fundera.
– Men sedan konstaterade vi att vi inte hade gjort något fel, så vi hängde upp den igen. Det här är en historisk utställning. Inte politisk.
Med Sverigedemokraterna hade hon också en diskussion kring principen om armlängds avstånd. Det en gammal princip i svensk kulturpolitik.
Politiken ger ramar som budget och övergripande uppdrag, men när riktlinjerna är satta styr man inte innehållet. Enligt den principen kan vare sig Stefan Löfven eller Jimmie Åkesson ringa till ett museum för att få saker som inte passar partiet i smaken nedhängt. Det vore censur.
I Sölvesborg, där Sverigedemokraterna har makten, såg de till att kulturchefen fick gå – för konst som inte ens köpts in. I Hörby kommun har 26 tjänstemän slutat. På grund av konflikter och enligt facken trakasserier från den nya kommunledningen.
Om SD haft makten i Norrköping kan man bara gissa vad de hade velat göra med Maria Modig.
Hon har sitt kontor i Skiöldska gården bakom museet. Här bodde textilfabrikörerna en gång i tiden, innan Stadsmuseet tog över lokalerna. Man kan se att Modig känner sig olustig inför kalabaliken utställningen drog igång. Stadsmuseet bad aldrig om att bli ett politiskt slagträ.
– Någonstans så har det hänt något i kultursverige. Eller i Sverige över huvud taget. Det har blivit ett annat politiskt klimat.
Att SD är riksdagens enda parti med rötter i nazismen är ett historiskt faktum. Att de uppenbarligen inte vill prata om det är ett annat.
– Vi kontaktade dem under hösten och bjöd in dem till utställningen för att prata om hur de hanterat det här arvet. Hur har ni jobbat med det?
Stadsmuseet fick inget svar. Bara polisanmälan, som lades ned samma stund polisen fick in den. Sverigedemokraterna har nu begärt ut alla Maria Modigs mail.
Vi går ned till utställningen. Nazister och motståndares porträtt och berättelser lyfts fram. I mitten får de judiska flyktingarna ta plats.
Heinz Freudenthal flyttade till Norrköping från Göteborg 1936 och tog emot judiska flyktingar i sitt hem. Även hans mamma flydde från Tyskland. När nazisterna ockuperade Danmark – alldeles för nära den svenska gränsen – orkade hon inte mer. Hon tog sitt liv under våren 1940.
Jag tjuvlyssnar på besökarna. De reflekterar. Nämner Arkösund, Ljungsberg. En pekar på utställningstexterna och nämner sin pappa. Han ska ha berättat för henne om just den där dagen, och den händelsen, när hon var barn. Ingen nämner Sverigedemokraterna. Alla är upptagna med sina egna minnen.
Uppståndelsen kring utställningen har gett Stadsmuseet publikrekord. Här har tusentals människor gått runt och reflekterat. Över sin egen historia – och stadens.
– Jag är stolt att vi fått till den här debatten om yttrandefrihet. Tänk att vi, med mindre än en procent av kommunens budget, har skapat så mycket liv.
Precis utanför utställningen sitter en 10-åring och trampar på en träningscykel. Han har VR-glasögon på sig. De låter honom cykla runt på alla nya gator, i alla nya stadsdelar, som ännu inte byggts klart.