Kriminalvården fick inte ens hälften av pengarna
Måste finnas en gräns för vad man kan kalla en ”satsning”
Det ligger något tungt över pressrummet i Rosenbad. Det låga taket och bristen på fönster bidrar förmodligen, kanske också heltäckningsmattan som dämpar alla ljud. Ett tiotal journalister har samlats här för att lyssna till justitieminister Gunnar Strömmer (M) och Richard Jomshof (SD) som numera är ordförande i riksdagens justitieutskott.
Bakom de två talarstolarna står fem fanor. Någon har tryckt ner vita servetter lite subtilt i hållarna för att hindra dem från att luta.
Vinddraget när Jomshof och Strömmer gör entré får flaggorna att vaja.
Det är något med dessa pressträffar, när det ska presenteras satsningar och statsråden ekiperats med små kontroller för att själva kunna klicka sig igenom sina presentationer. Stillbilderna förekommer dem, satsningarna preciseras i kronor på skärmen innan de hunnit ta till orda.
Siffrorna är det intressanta, de avgör om det är en nyhet att tala om eller bara ett försök att distrahera journalisterna från något annat, som mördare som rymmer från Kriminalvården under tandläkarbesök.
Regeringens vårbudget presenteras på måndag. Redan nu får vi veta att det blir 50 miljoner kronor extra till Säkerhetspolisen och 300 miljoner till Kriminalvården i år.
Förvisso runt 400 miljoner mindre än vad Kriminalvården efterfrågat, påpekar en journalist under frågestunden. Och mindre än de 500 miljoner kronor som ska läggas på den beryktade folkräkning som Sverigedemokraterna efterfrågat så entusiastiskt.
Men ändå. Pengarna ska gå till fler platser i Kriminalvården, berättar de allvarsamt, visst kan det bli en utmaning att få mer personal och så men fokus just nu verkar ligga på att utöka antalet intagna.
Stora delar av Tidöavtalet handlade om kriminaliteten och Jomshof refererar flera gånger till överenskommelsen. Det är i budgeten politiken blir konkret. Den ekonomiska krisen påverkar även Kriminalvården. I det sammanhanget framstår en budgetering på mindre än hälften av det myndigheten efterfrågat knappast som en satsning.
Regeringen ”forcerar fram nya verktyg”, säger Strömmer och det är tydligt, han sätter ord på stämningen som är minst sagt forcerad. Han kallar Jomshof för ”ordföranden i justitieutskottet”. Jomshof kallar honom Gunnar.
När presentationen är över är de tillgängliga för separata intervjuer, de ställer sig på varsin sida om scenen. Pressen flockas snabbt kring justitieministern.
Den enda nyhetsflashen från pressträffen handlar om Strömmers reaktion på morgonens fritagning av en ung kriminell. De 350 miljoner kronorna ligger kvar, djupt inne i en powerpoint.