Libanon får inte bli ännu skörare
Landet tål inte fler katastrofer
De är många, mobilklippen från Beirut i Libanon. Alla börjar på ett liknande sätt och slutar lika fruktansvärt. Människor åker bil eller står på sina balkonger och filmar ett stort rökmoln i fjärran. Sekunden efter kommer smällen. Blixtsnabbt äter den upp kvarter efter kvarter, tills tryckvågen når åskådarna. Fönster blåser ut. Mobilen åker i golvet. Allt blir svart.
Exakt vad som hände i Beiruts hamn vet vi inte än. Enligt myndigheter ska över 2000 ton ammoniumnitrat som lagrats vid hamnen fattat eld och exploderat. Frågan är hur det kunde ske.
Krig, flyktingar, korruption
Under måndagen kom rapporter om att halva Beirut skadats i explosionen. När detta skrivs har 100 dödsfall konstaterats – en siffra som lär bli högre.
Det är ett skört Libanon som nu tvingas hantera ett ännu skörare läge. Kriget i Syrien, flyktingarna, korruptionen, ekonomin, spänningarna i politiken, relationen till Israel och dessutom coronapandemin var faktum redan före den katastrofala smällen. Förutom liv, hälsa och demolering av människors hem förstörde explosionen också enorma sädesmagasin.
"Det vilar en förbannelse över oss", som ett vittne sa till brittiska tidningen The Guardian.
Omvärldens fingrar
Såren efter Libanons inbördeskrig 1975-1990 har fortfarande inte läkt. Det krävs inte många fler katastrofer för att Libanon åter ska falla ned i kaos. Explosionen i hamnen får inte bli den sista knuffen, och allt vilar nu i omvärldens händer.
Stormakter som Turkiet, USA och Ryssland vars olika Syrienambitioner går rakt igenom Libanesisk politik behöver flytta sina fingrar över till rena hjälpinsatser. Det samma gäller för migrationsbesatta EU.
Libanon, med en befolkning på drygt 6 miljoner människor, har tagit emot runt 1,5 miljoner flyktingar från Syrien. Delar av den notan bör nu skickas rakt till Bryssel.