Kvinnlig fertilitet är den stora orättvisan

Hanna Hellquist ger stöd och livsviktig information

Hanna Hellquist får sina äggstockar undersökta i ”Hannas baby” som finns på SVT Play.

Få har ett lika naturligt och direkt tilltal som journalisten Hanna Hellquist. I artiklar, böcker och tv- och radioprogram har hon tagit upp sin alkoholism, pappans självmord, ätstörningar och den ofrivilliga ensamheten på ett sätt som får andra människor att tänka och känna.
I den nya SVT-dokumentären "Hannas baby" går hon in på barnlöshet. Uppriktigt berättar hon om tankarna kring att vara 38 år och kvinna, singel och känna sig jagad av att behöva skaffa barn innan det är försent.

Jag vet själv hur det är att ha de tankarna. De påverkar det mesta i tillvaron. Man förbannar evolutionen för att den inte har hängt med i samhällsutvecklingen och avundas alla gubbar som kan skaffa barn i princip när det passar.

Inte ens IVF rår på ålder och genetik

För kvinnor är det annorlunda. Det tråkiga är att de flesta av oss faktiskt inte har fått lära oss hur våra kroppar och reproduktionen fungerar. Ofta är det inte förrän det kan vara försent som vi blir upplysta om saker som AMH-värde, äggreserv och att provrörsbefruktning, IVF, inte alltid rår på ålder och gener. När man väl blir informerad häpnar man över att det faktiskt finns 7 miljarder människor som är resultatet av lyckade befruktningar.

Hennes situation är inte unik, det är bara få som vågar berätta om problemen.

I en nyutkommen liten bok av irländska Emilie Pine som heter "Allt jag inte kan säga" skildras den ofrivilliga barnlösheten i all sin sorg och hopplöshet. Hon har en lovande akademikerkarriär och känner sig inte redo för barn förrän en bit efter 30. Då är inte hennes partner redo. När de väl är överens om att skaffa barn är hon närmare 40. Pine beskriver sårbart hur nedbrytande det är att varje månad hoppas i två veckor mellan ägglossning och mens på att vara gravid, för att ständigt bli besviken.
Influencern Kenza Zouiten Subosic blev nyligen mamma, men även hon har berättat öppet om hur svår vägen dit varit. Trots att hon inte ens är 30 är hennes ägg få och av dålig kvalitet. Hennes situation är inte unik, det är bara få som vågar berätta om problemen.

Livsviktig information

Hanna Hellquist visar sig i dokumentären ha många ägg för sin ålder och bestämmer sig för att frysa in dem till framtida bruk. Bara en sån sak, frysa ägg! Det var knappt möjligt för tio år sedan och är fortfarande väldigt dyrt. Men unga kvinnor bör ändå känna till att det går, som en försäkring.
Under våren har det funnits en kulturdebatt om frivillig barnlöshet. Skribenter har berättat hur svårt det kan vara att bli ifrågasatt för sitt livsval att leva utan barn. Men inget kan intala mig att inte ofrivillig barnlöshet är värre, både för män och kvinnor. Det är en livssorg att bära.
Fler borde berätta om den, som Hanna Hellquist, Emilie Pine och Kenza Zouiten. Deras berättelser ger tröst och stöd, men också livsviktig information för yngre kvinnor.

Livet är – förhoppningsvis – långt, men tyvärr är de reproduktiva åren relativt få. Det är trist nog en orättvisa inga jämställdhetslagar i världen kan råda bot på.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.