Bären plockas när arbetet betalas rätt

Dumpade löner skadar vårt oberoende

Skogen är full av blåbär nu. En sommar av omväxlande regn och sol har fått de små bären att mogna. Välkommet, eftersom de senaste årens extremväder har slagit hårt.

Trots rekordtillgången kunde Dagens Industri i förra veckan berätta att bärföretagen höjer inköpspriset. Tidigare betalade man mellan 12 och 15 kronor för ett kilo blåbär. Nu ligger riktpriset på 18 kronor.

Bättre kan egentligen inte marknadsekonomin beskrivas. Det råder brist, men alltså inte på blåbär. Det som fattas är plockare, och utan människor som arbetar blir bären kvar i skogen.

Står för 90 procent av skörden

Normalt står arbetskraft från Thailand för det mesta av den kommersiella svenska bärskörden, omkring 90 procent. Numer är det kollektivavtal som gäller i branschen, men uppenbarligen lyckas de thailändska arbetarna plocka bären billigt åt sina arbetsgivare.

I år har inte många kommit. Det beror på pandemin. Först fanns det restriktioner. Sedan ställde myndigheterna i Thailand stränga krav och till sist tycks det vara många som bestämt sig för att avstå. Sverige är trots allt hårt drabbat av covid-19.

Resultatet har blivit många oorganiserade plockare från Östeuropa. Natalia Kazmierskas och Simon Eliassons reportage från Vidsel i Aftonbladet vittnar om problemen det skapat.

Framför allt har pandemin dock skapat brist på bär hos uppköparna.

Innan de svenska skogarna fylldes av bärplockare från andra sidan jorden var bärförsäljning inget ovanligt sätt att dryga ut hushållskassan. I alla fall inte på landsbygden. Det finns en gräns för hur mycket sylt och saft som ryms i frysar och skafferier.

För låga priser

Idag är privat försäljning inte lika vanlig, trots att den är skattefri upp till 12 500 kronor per person. Det är en massa blåbär, men priserna har varit för låga för att motivera människor i Sverige att ge sig ut i skogen.

När möjligheten att importera billig arbetskraft från andra länder försvinner tvingas köparna höja priset på arbete. Det är ju det vi talar om.

Allemansrätten gör blåbären gratis, det är jobbet att plocka dem företagen betalar för.

Så fungerar marknaden, också i andra branscher där arbetsgivare hittat möjligheter att använda billig importerad arbetskraft. Att betala vad det kostar att anställa människor som finns i Sverige blir alldeles för dyrt och opraktiskt.

När fackföreningsrörelsen protesterar avfärdas den som protektionistisk eller något mycket värre.

Vi kan bara hoppas att bärbranschen lyckas med sin satsning. Blåbär är en fin resurs. Alla som plockar bären borde få bra betalt.