Vad menar Marita Ulvskog egentligen?

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-09-19

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I torsdags presenterade ordföranden i Föräldraförsäkringsutredningen, Karl-Petter Thorwaldsson, sina förslag om hur män och kvinnor ska fördela föräldraledigheten. Han föreslår en förlängning av föräldraledigheten från 13 till 15 månader och att den ska delas i tre lika delar.

Alla är medvetna om att vi aldrig kommer att få ett jämställt samhälle om vi inte har ett jämställt familjeliv. Ett jämställt familjeliv får vi aldrig om inte kvinnor och män delar ansvaret för hemmet och barnen. Undersökningar visar att unga människor lever jämställda tills de får barn. Sedan förändras mönstren. Kvinnorna börjar arbeta deltid och männen utökar sin arbetstid, för nu har de en fru som sköter all markservice så de kan jobba över mycket mer.

För några veckor sedan gav socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog besked om att den socialdemokratiska partistyrelsen inte kommer att föreslå några förändringar i föräldraförsäkringen på partikongressen i oktober. Hon påstår att det inte finns en opinion för detta.

Den bild Marita Ulvskog ger av sig själv förvirrar. Som partisekreterare låter hon sig styras av den allmänna opinionen. När hon i mars månad presenterade sitt nätverk Feministas hävdade hon att hon skulle driva frågor som gick emot partilinjen. Är inte föräldraförsäkringen en fråga som hon bör titta på med feministiska och inte opportunistiska glasögon?

Föräldraförsäkringens sekreterare Anna Thoursie skrev på DN debatt att hon personligen önskat att utredningen hade reserverat fler än fem månader för varje förälder. I artikeln visar hon att kvinnor är utsatta för något som kallas statistisk diskriminering som visar sig i att arbetsgivare tvekar att anställa kvinnor eller ger dem lägre lön eftersom de räknar med att kvinnor kommer att vara mer borta från jobbet än män.

Hon formulerar tydligt det som politiker måste ta ställning till:

”Om statistisk diskriminering förekommer går det inte att samtidigt säga följande:

– att individuella mammor och pappor ska ha lika stora möjligheter

– att fördela uttaget sinsemellan av föräldraförsäkringen,

– att individuella kvinnor ska ha samma möjligheter som individuella män på arbetsmarknaden.”

De politiska partierna måste helt enkelt prioritera mellan stora möjligheter för föräldrarna att fritt fördela uttaget av föräldraförsäkringen och kvinnors rätt till arbete på samma villkor som männen. För mig är det självklart att feministiska partier ska prioritera en jämställd arbetsmarknad.

Vi är många unga kvinnor som vill ha en individualiserad föräldraförsäkring och vi kommer självklart att rösta på det parti som bäst ser till våra intressen. Jag är besviken på Thorwaldssons utredning som inte vågar föreslå en individualisering helt och hållet.

Jag anser inte heller att förslaget från det socialdemokratiska kvinnoförbundet om en kvoterad föräldraförsäkring där pappan och mamman får 5 månader vardera och 3 månader som familjen fritt får förfoga över är tillräckligt.

Emine Onatli

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln