Trumps tull kostar amerikaner jobbet

Vapenvila kan vara väg bort från handelskrig

President Trumps tullar kan inte tryggat amerikanska bilarbetares arbete.

Det är ett tag sedan General Motors, GM, kunde titulera sig världens största biltillverkare. Ändå skapade det stora chockvågor när chefen Mary Barra i slutet av november meddelade att fem fabriker i Nordamerika kommer att stängas de kommande åren. Tusentals anställda kommer att förlora jobbet och flera bilmodeller, bland annat den ikoniska Chevrolet Impala, försvinner.

Den kanadensiska premiärministern Justin Trudeau berättade om sin ”djupa besvikelse” och från Vita Huset hotade Donald Trump med nya tullar. Sedan åkte han till G20-mötet i Argentina och utfärdade vapenvila i handelskriget med Kina.

Kanske, kanske betyder det att den amerikanske presidenten någonstans börjat tvivla på sin egen handelspolitik.

Tullar är inte svaret

Tullar är i vilket fall inte svaret på de problem företagsledningen i GM ser. Det handlar om efterfrågan och lönsamhet. Amerikanska konsumenter är inte särskilt intresserade av traditionella bilar som Cadillac CT6 eller Chevrolet Cruze. De som kan tänka sig en bensin- eller dieselmotor tittar på stadsjeepar eller pickuper. För andra är det ren eldrift som gäller.
På den amerikanska marknaden är det helt enkelt svårt för GM att tjäna pengar på klassiska personbilar med förbränningsmotorer. Inte ens laddhybriden Chevrolet Volt anses klara framtidens krav. Det kan inga tullar i världen göra något åt.

I själva verket kan det faktiskt vara tvärtom. Ledningen för GM hävdar i alla fall att tullarna på stål kostat företaget en miljard dollar bara i år. Det låter inte orimligt. Motivet för tullarna är ju att höja priset så att inhemska tillverkare blir konkurrenskraftiga. Dessutom består en bil i dag till stor del av högspecialiserat material som inte utan vidare kan köpas vart som helst. Då krävs fortsatt import och tullavgiften hamnar direkt på konsumenternas räkning.

Omöjligt att bygga bilar i USA

I skuggan av beskedet från GM meddelade också Volvo i början av december att man lagt planerna på en expansion av sin amerikanska tillverkning på is. Handelshindren gör det omöjligt att bygga bilar för den kinesiska marknaden i den amerikanska södern.

Också det betyder tusentals förlorade industrijobb i USA.

Vi kommer att tala om handelshinder och protektionism också 2019. Mötet med Xi Jinping i Argentina har inte förändrat Donald Trumps retorik. Han beskriver sig fortfarande som en ”tullman”, talar om nya och högre handelshinder som ett sätt att stärka landets ekonomi och hotar med högre tullar på bilar från till exempel EU. Men som i andra krig kan en vapenvilan vara första steget mot något slags fredsavtal också när vi talar om ett handelskrig.

Det skulle, för en gångs skull, vara goda nyheter.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.