Långt kvar innan trafikkaoset lättar

Man kan inte bygga vägar med skatteavdrag

Förseningar på Stockholms centralstation den 23 december 2010.

I april 2020 stod Sverige nästan stilla. Vi uppmanades att avstå från resor som inte var nödvändiga. Den som kunde jobbade hemifrån.

Luftrummet var nästan tomt på passagerarflyg, och den som trots restriktionerna satte sig på ett tåg hade gott om utrymme.

Trafikkaos efter pandemin

Nu är det återigen trångt på vägar, bussar och tåg. Köerna till säkerhetskontrollerna ringlar genom flygplatsernas korridorer. Tiderna av social distansering är definitivt över.

Som värst blir det när något rubbar balansen. En olycka, en idrottstävling eller ett internationellt toppmöte som stänger av viktiga trafikstråk. Eller något av dessa eviga signalfel.

Regeringen föreslog nyligen att ge en tusenlapp till varje bilägare. Ett märkligt förslag, som fick stryk i riksdagen.

Fler investeringar på gång

Den nya nationella infrastrukturplanen för de kommande tolv åren lades fram under gårdagen. Där ökas investeringarna i enskilda vägar och vägunderhåll. På gles- och landsbygd finns få alternativ till bilen.

De senaste veckorna har infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) turnerat runt landet för att presentera satsningar. Bland annat kan hårt prövade tågpendlare mellan Uppsala och Stockholm glädjas åt att investeringen i fler spår tidigareläggs.

Men det är många år kvar tills de nya spåren kan avlasta trafiken. Till dess kommer bygget bidra till att förvärra kaoset.

Skattesänkningar fixar inte trafikkaoset

När trafiken inte flyter som den ska blir pendlingstiderna längre. Det sliter på kroppar, sinnen och relationer. Samhällsekonomin drabbas när varor och tjänster inte kommer fram i tid.

Det behövs järnvägar och gång- och cykelbanor, men också vägar, flyg och båttransporter. Allt behöver fungera tillsammans, på ett sätt som bidrar till den gröna omställningen.

Under alliansregeringen 2006–14 skars investeringarna ner. Den underhållsskulden bidrar till att det svenska transportnätet inte håller måttet.

För Anders Borg (M) och hans vänner var det viktigaste att sänka skatterna. Men man kan inte bygga vägar och järnvägar med skatteavdrag.

Ska man bygga vidare på Sveriges infrastruktur behövs byggjobbare och maskiner, och massvis med asfalt, betong och cement. Det behöver vi bekosta tillsammans över skattsedeln – antingen direkt eller genom att staten tar upp lån som betalas över tid.

Att investera i vägar och järnvägar är ett smartare sätt att stödja bilägarna än genom pengar i handen. Och ska investeringarna kunna bli fler, så har vi inte råd med skattesänkningar.

Drabbas du av trängsel och förseningar i trafiken? Vad tycker du behöver göras åt problemen? Läsarna chattade med ledarskribenten Peter Gustavsson.

Denna chatt är stängd.

  • Peter Gustavsson
    14 juni 2022

    Nu är chatten slut. Tack för kloka och bra frågor om ett ämne som är angeläget för oss alla. Ha en trevlig dag!

  • 14 juni 2022

    Varför kopplar man inte bort infrastruktur frågor från politiken. Tillsätter en opolitisk grupp som vet vad de pratar om och gör en plan vad som är bäst för Sverige på 10 års sikt och investerar långsiktigt.

    Ralph Olof Mannehed

    Hej Ralph! I viss mån gör man ju det, genom att tjänstemännen på Trafikverket tar fram en tolvårig plan som sedan skickas på remiss och diskuteras brett innan det fattas ett politiskt beslut.

    Peter Gustavsson
  • 14 juni 2022

    Problemet är den eviga tron på tillväxt och med den mer och mer trafik. Fler som pendlar och håller på. Det innebär en livsmiljö som är förödande. Vi har i stort bilismen in i sovrummet. In i affären.Det är är något vi borde förändra. Levnadssättet. Inte vara så förblindade av marknadsföring som säger att mer är bättre. Nån skriver om höja hastighet. Jo tack. Då dör fler. Mer stress. Om du upplever dig inte trivas ändra ditt liv. Flytta. Byt jobb. Skapa något som passar dig. Barn idag får knappt plats för att överdriven direkt farlig bilkörning.Fler vägar medför mer trafik inte mindre trån

    Jan Gunnar Andersson

    Hej Jan Gunnar! Under pandemin prövade ju många på en lite annan livsstil, med mindre transporter. En del gillar det och vill fortsätta, och då behöver arbetsgivare vara öppna för det. Det går också att göra fler smarta lösningar av stilen att olika skolor börjar vid olika tider för att sprida ut resandet lite mer så inte precis alla så åka samtidigt. Så det går absolut att hålla nere ökningen av transportvolymerna. Men om man inte försöker lösa de transportproblem som finns blir det kaosigt för alla.

    Peter Gustavsson
  • 14 juni 2022

    Att hänvisa folk till att åka buss, framförallt i rusningstid och tåg som allt som oftast inte går som de ska pga signalfel, brist på folk etc är ju rena hånet i snacket om att åka hållbart. Man vet inte när man kommer fram. På bussarna som är totalt fullpackade, vilka äldre kan åka där? Det är precis samma agerande som avseende el och gaspriserna. Fler och fler skall använda elbilar etc, men behovet av icke fossilt har inte byggts ut, vilket ger skyhöga priser. Inte undra på att folk använder bil! För folk utanför tätorterna och på glesbygden finns det inga alternativ överhuvudtaget.

    Tomas

    Hej Tomas! Ja det är ju precis därför bussarna behöver gå oftare och ha större kapacitet, både i stan och på landet. Ju fler som kan lösa sina transportbehov med bussar och tåg, desto mindre trångt blir det på vägarna för de som av olika skäl behöver åka bil. Allt hänger ihop.

    Peter Gustavsson
  • 14 juni 2022

    Satsa ordentligt på cykelinfrastruktur. Kolla på hur mkt folk som cyklar idag och hur undermålig infran är!Skapar köer och osäker trafikmiljö. Tyvärr verkar Trafikverket se som sin uppgift att bygga stora bilvägar snarare än att stödja hållbara transporter.

    Pelle P.

    Hej Pelle! Bra cykelvägar som prioriteras vid plogning etc är väldigt bra både för klimat och folkhälsa. Och med elcykel kan man cykla fler mil utan problem, något många vill göra. Här behöver både Trafikverket och kommunerna steppa upp, både inne i städerna och mellan tätorter på landsbygden.

    Peter Gustavsson

Följ ämnen i artikeln