C-valet borde göra Kristersson dyster
Demirok kan bli centerns nya vinnarskalle
Plötsligt stod han där framför mikrofonerna. Och han var ivrig.
Valberedningens ordförande Jan Andersson fick säga till Muharrem Demirok att flytta sig åt sidan. Först måste Andersson berätta att det är riksdagsledamoten från Linköping som föreslås efterträda Annie Lööf som C-ledare.
Doldisar
Beskedet överraskade många som trott att Demiroks båda misshandelsdomar från 90-talet skulle diskvalificera honom. Kan man verkligen välja en partiledare som skallat sina motståndare?
– Alla har vi på ett eller annat sätt en ryggsäck med oss. Vi tror att centerrörelsen och samhället i övrigt bedömer folk utifrån var de befinner sig i dagsläget, och inte för 20–25 år sedan, sa Jan Andersson.
När de tre partiledarkandidaterna presenterades i höstas ställde sig många frågande till frånvaron av kända och färgstarka namn. De var doldisar för en bredare allmänhet, men delvis också för centerpartisterna själva.
”Låter som en sosse”
Under de utfrågningar som genomförts har Demirok stuckit ut. Aftonbladets My Rohwedder har beskrivit honom som ”en centerpartist som låter som en sosse”. Demirok lyfter socialpolitiska frågor och förebyggande arbete.
Han beskriver de kriminella gängen som ”rovdjur” som stryker omkring och väntar på att slå klorna i vilsna ungdomar. Och han tycker att Centerpartiet måste sluta försvara vinstuttag i skolan.
– Varje gång vi vill prata kvalitet och innehåll i skolan, slutar det med att vi får svara på frågor om vinstuttag och skolkoncerner. Vi behöver flytta vår position och ta fram ny politik, sa Demirok på presskonferensen.
Spekulationer
Demiroks känsla av att marknadsskolan inte fungerar delas av många lokala centerpolitiker som brottats med att få ordning på skolan i hemkommunen. Röster som sällan kommit till tals i den nationella C-politiken.
Efter att Annie Lööf meddelat sin avgång spekulerade många om vilken väg partiet skulle välja. Ska centern skaka av sig SD-motståndet, söka sig bort från Socialdemokraterna och återvända till borgerligheten?
Att döma av dagens presskonferens, verkar svaret vara nej. Till Ulf Kristerssons besvikelse, får man förmoda.
Mittenpolitiker på riktigt?
När Annie Lööf valdes till C-ledare 2011 lät hon som en fullfjädrad marknadsliberal. På senare år har hon tagit rakryggad ställning mot Sverigedemokraterna, men samtidigt drivit på hårt för att försvaga arbetsrätten, hyresrätten och Arbetsförmedlingen.
Lööfs dogmatism har gjort det svårt för Magdalena Andersson att bygga ett sammanhållet alternativ till de blåbruna partiernas politik. Lööfs efterträdare låter mycket mer som den mittenpolitiker hon påstått sig vara, men aldrig riktigt varit.