Hårda straff är bara en del av lösningen

Sans och balans krävs i kampen mot gängbrotten

Kampen mot kriminaliteten väcker mycket känslor. Det är naturligt, till och med rättfärdigt när små barn faller offer för uppgörelser mellan grovt kriminella. Därför är det frigörande när balanserade förslag som siktar på att träffa rätt i kampen mot gängkriminaliteten presenteras.

Som det justitieminister Morgan Johansson lanserade tidigare i dag.

Ryggmärgsreflexen från högerkanten har blivit lika spontan som kraftig. Sara Skyttedals senaste tweet om att ”gängbrottsligheten ska bort”, där allt blir bra bara fängelserna fylls på och människor utvisas, är en del av en lång kedja av utrop från högeroppositionen.

Inte en tävling i brösttoner

Högerns förslag verkar för det mesta vara den ohämmade auktoritetens: hårdare straff, mer privata säkerhetsvakter som får ta över fler polisliknande uppgifter och, i vissa fall, militära insatser inom landets gränser. Det är slående hur lite högern verkar vilja stärka just polisens förmåga och förtroende i kampen mot de kriminella.

Men politikens svar på gängkriminaliteten kan inte bara bli en tävling i brösttoner. De grovt kriminella lär knappast lyssna oavsett hur hårda ord som används.

De två förslag som justitieminister Morgan Johansson presenterade i dag handlar om att förbättra rättsskipandet i Sverige. Det ena är att avskaffa ungdomsrabatten för unga vuxna mellan 18 till 20 år som begår grova brott.

Detta slår mot de gäng som rekryterar unga vuxna till att begå brott, samtidigt som det värnar skälen till att straffrabatten infördes. Nämligen att unga saknar äldres konsekvenstänk och inte ska låsas fast i en kriminell livsstil för mindre ungdomssynder. Detta kan också ses som en signal för att socialtjänsten ska axla ett ännu större ansvar över minderåriga kriminella. Det skulle kräva både regelskärpningar och mer resurser.

När brottsligheten förändras måste också rättsväsendet göra det

Det andra förslaget, en reformering av mängdrabatten, tar sikte på just livsstilskriminella. Förslaget innebär att hela straffskalan ska användas vid upprepad brottslighet. Det är mestadels en förändring av en domstolspraxis som under en tid glidit i fel riktning.

I det stora hela är regeringens förslag en bra avvägning mellan att ensidigt fokusera på att ”bura in de kriminella” och samtidigt förnuftigt reformera Sveriges kriminalvård. För reformering är nödvändig. När brottsligheten förändras behöver rättsväsendet också göra det.

Kampen mot kriminaliteten kan inte begränsas till hårda straff som högern så ensidigt propagerar för. Den behöver kompletteras med mer långsiktiga satsningar i utsatta områden, rehabilitering för dem som vill lämna en kriminell livsstil, slutna ekonomiska klyftor, ett stärkande av polisiär och annan offentlig närvaro i alla delar av samhället samt en återintegrerad skola.

Det är förslag som varierar i popularitet, i synnerhet bland högerpartiernas kärnväljare. Det gör dem inte mindre nödvändiga. Det behöver även högern förstå.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.