Skolan ger inte alla barn samma chans

PISA visar att ojämlikheten består

Svenska 15-åringar hade förra året bättre provresultat än sina jämnåriga i genomsnittet av de länder som deltar i den stora PISA undersökningen. I läsförståelse är det bara eleverna i fyra länder som presterar bättre än de svenska.
Dessutom har provresultaten förbättrats över tid, inte bara jämfört med katastrofmätningen från 2012.

När PISA i dag publicerade resultaten från förra årets mätningar är det framför allt lärare och elever som har anledning att sträcka på sig. Det är i klassrummen och vid läxböckerna som trenden har kunnat vändas.

Det hindrar inte att politiker också kommer att vilja ta åt sig sin del av äran. Hade Jan Björklund funnits kvar i politiken hade vi kunnat lita på att han skulle ha tolkat siffrorna som ett senkommet resultat av hans smatterband av politiska påhitt. Anna Ekström läser förstås situationen precis tvärt om. Resultaten vände när skolan till slut befriades från Björklund.

Skolan har verkliga problem

Något ligger det säkert i den senare synpunkten. Ändå är det viktigaste med PISA-rapporten knappast vilken politiker som bör sola sig i framgången.
Det är i stället att skolresultaten kan förbättra utan stolliga idéer som Sverigedemokraternas ungdomsvårdskolor och skoluniformer. Men också, och kanske ännu viktigare, att skolorna i Sverige har verkliga problem.

Det största stavas segregation. PISA-rapporten visar nämligen att likvärdigheten inte blivit bättre. Teamet bakom rapporten konstaterar dessutom att resursfördelningssystemet inte klarar av att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Elever i skolor med elever från fattigare familjer riskerar helt enkelt att få en stökigare studiemiljö, mindre erfarna lärare och på det hela taget en sämre utbildning.

Jämfört med de andra länderna i Norden är den svenska skolan den minst jämlika, och vi vet ju precis varför. Sedan snart 30 år har Sverige ett av världens mest marknadsliberala skolsystem med i det närmaste fri etableringsrätt för skolföretag och fritt skolval för elevernas familjer.

Klyftorna ökar

Resultatet blir inte bara ökade klyftor, utan dessutom att skolans och lärarnas ställning i samhället undergrävs när undervisningen blir en vara och eleverna kunder. Det inser egentligen alla.

Ändå är det som om den politiska majoriteten i riksdagen helst inte vill prata om skolval eller friskolor. Centerns Annie Lööf har ju till och med försökt lägga munkavle på socialdemokratiska statsråd som dristat sig att påpeka det uppenbara, att skolan har ett systemproblem.

Vi ska vara glada över de stigande resultaten i undersökningen från PISA, men vi kan inte vara nöjda med hur skolan fungerar. Vill man ha ett jämlikt samhälle måste det börja med en jämlik skola, och då fungerar varken dagens skolval eller dagens vinstjakt.

Det kan vara det Annie Lööf anar.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.