Skolorna plundras av glada direktörer

Academedia, Nordens största utbildningsföretag, styr över 300 skolor. I fjol gjorde koncernen en vinst på 432 miljoner kronor som slussas vidare utomlands.

I landets huvudstad har politikerna höjt skolpengen för att alla lärare ska få en l­öneökning på två procent.

Det här är pengar som också går till friskolorna, men där har man rätt att a­nvända pengarna hur som helst. Och alla är inte intresserade av att använda s­tålarna till höjda löner.

I går kunde SVT berätta att Acade­media – Nordens största utbildningsföretag – inte tänkte höja lärarlönerna. ”I dagsläget finns inga planer på att genomföra någon separat revision av löner”, skrev storbolaget i ett pm som SVT fått tillgång till.

På eftermiddagen backade Academedia efter att fack, lokalpolitiker och lärare u­ttryckt sin besvikelse.

Academedia – som ägs av riskkapital­bolaget EQT – styr över 300 skolor. I fjol gjorde koncernen en vinst på 432 miljoner konor. De slussar sina vinster utomlands, de skatteplanerar, här är andelen behöriga lärare lägre än snittet och de har gjort sig kända för att blåsa upp betygen.

Behöver väl pengarna till annat

Academedia finansieras uteslutande av skattemedel, men trots det tjänar en lärare här nästan 2 450 kronor mindre än en ­lärare som arbetar på en kommunal skola i Stockholm.

Direktörerna behöver väl skatte­pengarna till annat.

I veckan fick civilminister Ardalan S­hekarabi (S) en utredning om vilka krav som kan ställas på privata välfärdskapitalister. Cristina Eriksson Stephanson har utrett och i ett pressmeddelande beskriver hon återhållsamt dagsläget:

”Avregleringen av välfärdssektorn har präglats av en viss aningslöshet”.

Jojo.

Välfärden är en stor marknad i Sverige och 2013 handlade det om nästan 100 miljarder skattekronor. Samtidigt ska välfärden stödja människor i ett beroendeförhållande och samhället har ett ansvar för att det fungerar. Caremas vanvårdsfest, knäckebrödslunch till småbarn och konkursen i John Bauer visar att det ansvaret inte alltid tas.

Kommer inte lösa problemen

Ägarprövningsutredningen föreslår nu att det ska krävas ett statligt tillstånd av den som vill driva hemtjänst eller vård­boenden. För att få driva en skola ska det enligt utredningen krävas insikt, erfarenhet, lämplighet och dessutom ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten.

Det här är förslag som kanske kan stävja de värsta avarterna, men de garanterar inte att kvaliteten kommer före vinst­intressen. De kommer inte heller att sätta stopp för riskkapitalisternas kortsiktiga spekulation. De löser inte att kommunerna står helt utan inflytande över nyetableringen av friskolor. Och det löser inte att lärare i friskolor tjänar mindre.

– Det var en bra dag i dag. Det blir inga problem, var Thomas von Kochs, vd för riskkapitalbolaget EQT, glada kommentar till utredningen.

Se där.

Om någon trodde ägarprövnings­utredningen kunde sätta stopp för välfärdskapitalisternas härjningar är det bara att konstatera att det också tyder på ”en viss aningslöshet”.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.