Turkiet röstade nej till envälde

Firande i huvudstaden. Att  det prokurdiska partiet HDP nu kommer in i det turkiska parlamentet  innebär att den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogans politiska monopol är brutet.

8 JUNI 2015. Turkiska valet

Med nästan alla röster räknade ser valet i Turkiet ut att bli en historisk stjärnsmäll för det ­styrande AKP och den auktoritäre presidenten Recep Tayyip Erdogan. AKP förlorar majoriteten i parlamentet och ser i skrivande stund ut att få runt 41 procent. Det prokurdiska partiet HDP kommer in med god marginal.

– Det går nästan inte att beskriva stämningen, att se folk så himla glada, säger S-politikern Evin Cetin till Aftonbladets ledarsida från kurdernas in­officiella huvudstad Diyarbakir i sydöstra Turkiet.

En politisk jordbävning

Valet är något av en politisk jordbävning, det milt islamistiska AKP har styrt Turkiet sedan 2002. De första åren moderniserade de landet och fick fart på den ekonomiska tillväxten. Men efterhand har de utvecklat ett allt mer totalitärt styre.

Rättsväsendets oberoende har minskat och Turkiet är det land som kastar flest journalister i fängelse. Recep Tayyip Erdogan var tidigare premiär­minister och valdes förra året till president. Han har de senaste åren centrerat allt mer makt till sig själv.

Den stora frågan i denna valrörelse var om marschen mot envälde skulle fortsätta.

Väljarna sa: nej tack.

40 nya kvinnor

HDP brukar kallas ett ”prokurdiskt” parti men är en samling av olika vänstergrupper och representerar på många sätt det moderna, progressiva Turkiet.

– Detta är inte bara en seger för HDP, om siffrorna står sig betyder det även att ungefär 40 nya kvinnor kommer in i parlamentet eftersom HDP har varannan kvinna på listorna. I Turkiet är det stort, säger Evin Cetin.

AKP är fortfarande det största partiet men deras monopol på den politiska makten är ­brutet. Det betyder en större mångfald, men hur en framtida regering kommer att se ut är oklart. Även frågan om nyval hänger i luften.

Politiskt monopol brutet

Det bästa vore om Turkiet nu återupptar den modernisering och reformpolitik man tidigare bedrev för att närma sig Europa. Demokratins och rätts­statens principer måste respekteras och brotten mot de mänskliga rättigheterna upphöra.

Den turkiska regeringen sökte medlemskap i dåvarande EG redan 1987 och landet bör självfallet få bli en del av unionen den dag de uppfyller kraven.

Även om vägen dit är lång vore ett EU med Turkiet som medlem betydligt starkare både ekonomisk och politiskt.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.