Mejla

Pernilla Ericson

Ruth Bader Ginsburg försökte överleva valet

Därför kan Trumps avtryck bli bestående

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 av 2 | Foto: TT
Ruth Bader Ginsburg, domare vid USA:s högsta domstol, avled den 18 september 2020.

Högsta domstolens Ruth Bader Ginsburg avled i cancer vid 87 års ålder. Hennes sista önskan var att hennes efterträdare skulle utses av en ny president. Jag har ofta tänkt på henne under de senaste åren. Så mycket ansvar har vilat på hennes tunna axlar, till och med pressen att överleva ett val.
Vägen till hennes avgörande position är väldokumenterad. Hon var en av nio kvinnliga elever som 1956 accepterades till Harvards juristutbildning, i en kull på 500 elever. Detta i en tid då en advokatbyrå ogenerat kunde säga att de inte ville anställa en kvinna. Ruth Bader Ginsburg grundade nätverk för förändring. Deltog i forskningsprojekt i Sverige och utnämndes till hedersdoktor vid Lunds universitet 1969. Inspirerades av det hon såg här: gravida domare och för sin tid hög andel kvinnliga studenter. Sverigevistelsen stärkte och formade hennes övertygelse.

1973–1976 drev hon sex diskrimineringsfall baserat på kön till amerikanska Högsta domstolen och vann fem av dem. Det är lika enkelt som briljant: när män skyddades mot könsdiskriminering, så kunde även kvinnor hävda dessa rättigheter. 1993 svors hon in i Högsta domstolen.
Bader Ginsburg var en förkämpe för hbtq-gruppens rättigheter, för kvinnors rätt att ta beslut om sina egna kroppar.

Vrider klockan bakåt

De senare åren av sin livstid fick hon dock se USA vrida klockan bakåt. Lagförslag om förbud mot abort även vid våldtäkt och incest, som i Alabama. Att läkare ska förmås försöka göra det omöjliga: operera in embryon från utomkvedshavandeskap, som i Ohio. Att abortkliniker tvingas bort i delstat efter delstat. Religiös fanatism som får avgöra kvinnors öden.
Ruth Bader Ginsburgs död lämnar ett tomrum, på många sätt.
Den republikanskledda senaten, som under Obama-eran vägrade släppa fram presidentens HD-kandidat under ett valår, vill nu se Trumps kandidat till Högsta domstolen så fort som möjligt.

Rustar sig för politisk strid

En högerpopulistisk fastighetsmogul hinner givetvis ställa till en hel del oreda under en mandatperiod. Hot om kärnvapenkrig med Kim Jong-Un, frikort till Turkiet att angripa Syrien med ytterligare flyktingkris som resultat, utträde ur Parisavtalet, grönt ljus till ytterligare oljeborrning i känsliga naturområden och rena lögner i pandemihanteringen, för att nämna en del. Men än mer avgörande blir det avtryck han lämnar efter sig. Ruth Bader Ginsburg visste detta.

Med tillsättningen av ytterligare en konservativ domare i Högsta domstolen blir Trumps avtryck bestående.
Kvinnorättskämpar rustar sig nu därför för politisk strid. Aktivister för att äntra gatorna i högljudda protester. Ödesvalet rycker närmare.
Opinionssiffrorna talar inte till Trumps fördel, men brexit och USA-valet 2016 lärde många väljare att aldrig mer se mätningar som facit.
Donald Trump sitter, oavsett vinst eller förlust, kvar till i januari 2021.
Och en kvinnas önskan har aldrig stått högt på hans agenda.

Av: Pernilla Ericson

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.