Kristersson låter som han pratar med barn

Svårslagen arrogans i riksdagen

Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch under onsdagens partiledardebatt.

Ulf Kristersson har efter sommaren höjt tonläget mot regeringen för deras arbete mot gängkriminaliteten. Med viss rätt, kan man tycka. Mycket görs och är på gång – fler poliser, skärpta straff och ökade resurser till rättsvårdande myndigheter – men för lite skillnad märks i folks vardag.

När så riksdagsåret drog igång i dag med höstens första partiledardebatt missade Moderatledaren inte någon chans att rikta kritik mot Stefan Löfvens arbete, eller brist på detsamma. För Ulf Kristersson gillar att skälla och gnälla, använda hyperboler om att den sittande regeringen är en skam, genant och inget att känna respekt inför. Dessa tre exempel är bara ett axplock ur hans anförande i dagens debatt som i mycket handlade om Sveriges hantering av pandemin och gängvåldet.

Fipplade med mobilen

Men när Stefan Löfven talade om strategin mot gängvåldet i sin regeringsförklaring i tisdags, då satt Ulf Kristersson och fipplade med mobilen. Efteråt fick han en fråga om varför han gjort så, var det som statsministern sa inte intressant, undrade en uppmärksam SVT-reporter. "Nä, jag visste vad han skulle säga", var M-ledarens svar.
Svaret uppvisar en svårslagen arrogans. Dessvärre har Ulf Kristersson ofta en sådan nonchalant attityd mot sin omgivning.

När riksdagspartierna sist samlades för blocköverskridande samtal om gängvåldet lämnade Moderaterna ansvarslöst förhandlingsbordet för att de inte fick igenom exakt allt de ville. Ulf Kristersson var inte mer engagerad i frågan än att han vid tidpunkten befann sig i Tel Aviv på festfixaren Micael Bindefelds kändistäta 60-årsparty.

Och direkt på valnatten efter valet 2018 utsåg Kristersson i princip sig själv till ny statsminister när han krävde att Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle lämna regeringen. Bums! Att Alliansen hade ett mandat färre än de rödgröna verkade ha svårt att sjunka in hos Kristersson.
Det är tydligt att Moderaternas ordförande gillar att låta som att han är den upplyste och tala i ett tonläge som att politikerkollegor och väljarna vore små barn som behöver läxas upp.

Känslorna tog över i talarstolen

Att Moderatledaren ligger på om att mer måste hända i kampen mot såväl den växande arbetslösheten som gängvåldet är såklart viktigt. Men ingen orkar lyssna på någon som bara skäller och gnäller, det borde en trebarnspappa vis av erfarenhet veta.
Det som framförallt saknades från oppositionen i onsdagens debatt var konkreta reformer för att lösa alla problem de anklagar Stefan Löfven för. I stället för argument fick vi känslor. Stundtals lät tonläget som om ett kommentarfält på Twitter stod i riksdagens talarstol.

Men vad har egentligen Ulf Kristerson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch för gemensamt program att erbjuda väljarna?

Det fick vi inte veta. Oppositionens budskap i går skulle i stället kunna sammanfattas med "Stefan Löfven är jättedålig – köp grisen i säcken i stället".
Tills nästa gång vore det nog bra om M, SD och KD inte bara berättar vad de är arga på – utan även vad de vill göra tillsammans istället.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.