Mejla

Jenny Wennberg

Marknaden löste inte våra problem

Läkemedelshaveriet visar vad som händer när politiker inte tar ansvar

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I samband med apoteksavregleringen slopades kravet på lagerhållning av läkemedel.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN
I samband med apoteksavregleringen slopades kravet på lagerhållning av läkemedel.

”Det är nästan obegripligt att vi överlåter något så viktigt som mediciner till främmande makt. Vi har inga andrum i vårt system, inga lager, knappt någon egen tillverkning. Vilket läkemedel som helst kan vara borta från vår arsenal med någon dags varsel.”

Erik Nyberg Bååth är biträdande överläkare och specialist inom narkos- och intensivvård på Södersjukhuset i Stockholm. I en intervju i DN sammanfattar han i några effektiva meningar de problem Sverige byggt politiskt genom att inte ha en nationell samordning för vår läkemedelsförsörjning och ha avreglerat apoteksmonopolet, utan att ställa krav på lagerhållning av mediciner. 

Den borgerliga regeringen trodde nämligen att marknaden skulle lösa lagerhållningen. 

Man trodde fel. 

Inget har hänt

DNs reportage om svensk läkemedelsförsörjning i pandemin är skräckläsning. För vad DNs granskningen visar kan sammanfattas i en enda mening. Vi var inte förberedda.

Trots att utredningar pekat på behovet av nationell samordning och att vår läkemedelsförsörjning vid kris måste säkras har ingenting hänt, oavsett färg på regering. 

Istället har Sverige gjort sig beroende av transporter, öppna gränser och fungerande produktionsanläggningar, det vill säga precis de saker som över huvud taget inte existerar när länder stänger sina gränser och människor i en enorm omfattning börjar bli sjuka. 

Låter det korkat? 

Det är för att det är korkat. 

Bristande beredskap

När pandemin drog igång visade sig problemen direkt. Inköpen av läkemedel var exempelvis omöjliga att genomföra för regionerna eftersom företagen som sålde bara slöt avtal med större nationella aktörer visar DNs granskning. 

Trots vår brist på framförhållning har Sverige klarat sig relativt bra. När krisen var ett faktum gick det trots allt förhållandevis snabbt att organisera upp en struktur som kunde agera på den internationella marknaden. Regionerna själva tog ansvar genom att låta de fyra största genomföra inköp för samtliga regioner. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket fick dock ett delat nationellt ansvar av regeringen som skapat förvirring. 

Att lyckas rafsa ihop en paniklösning är dock inte samma sak som att ha en beredskap. 

Värdefull tid gick förlorad samtidigt som Sverige försökte få ordning på torpet. 

Vad man sysslat med under alla år politiskt är obegripligt, för röster som flaggat för behovet av såväl lager som ett nationellt samlat ansvar för läkemedelsförsörjningen i en kris har det inte varit brist på. Utredningen efter utredning har pekat på det. 

Löfte till svenskarna

Den borgerliga regeringen plockade bort kravet på lagerhållning av läkemedel. Men de socialdemokratiska regeringarna som följt har inte återinfört kravet. Ansvaret för läkemedelshaveriet delas av många. 

Sverige kommer tillsätta en coronakommission framöver. När det väl sker måste den följa med ett löfte från samtliga partier om att med bas i utredningen fatta besluten som säkrar vår beredskap. 

LÄS VIDARE

Av: Jenny Wennberg

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.