Varannan tugga du äter är importerad
Sveriges låga livsmedelsproduktion är en svaghet i vår krisberedskap
Varannan tugga du äter kommer från Sverige. Resten är importerad mat från jordens alla hörn.
Visst är det trevligt att kunna köpa avokado året om, att ständigt ha tillgång till exotiska ingredienser och extrapris på fläskfilé.
Men den importerade - och ofta billigare - maten har ett pris.
Vår egen livsmedelsproduktion sjunker i takt med att efterfrågan minskar. Vi konsumenter får ju så mycket mer för pengarna om vi går till matkedjornas billiga storpartier, importerade från bönder i något annat land. Inte sällan producerande under helt andra förutsättningar än i Sverige, med våra regelverk och miljökrav.
Hungriga vid kris
Konsekvensen är ett land som kommer stå med hungriga magar om en riktig kris slår till. Och hungriga magar är dåligt i kris.
Det finns en anledning till att årets Krisberedskapsvecka, arrangerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har "mat" som årets tema. Mat är en av krisberedskapens viktigaste funktioner. Vi dör bokstavligen om vi inte får i oss näring och energi.
Ändå är den svenska livsmedelsförsörjningen skrämmande låg.
Konservburkar
Hur mycket konservburkar svenskarna än preppar sina krislådor med så är det ett betydligt större problem om vi som land inte kan försörja oss själva om världens länder stänger sina gränser. Om alla handelskedjor bryts.
Vi fick ett smakprov av det under pandemin. Då gällde det komponenter till bilindustrin och telekombranschen, men också nödvändig skyddsutrustning till vården.
Sen kom kriget i Ukraina, en av världens främsta exportörer av spannmål. Miljontals ton av råvaran har blivit fast i landet eller förstörts under året. Det får konsekvenser likt chockvågor över hela jordklotet.
I länder som redan var hårt drabbade av torka och förstörda skördar ökar svälten när billig spannmål försvinner från marknaden.
Naiv globalisering
När Sverige gick med i EU på nittiotalet öppnades världen för våra smaklökar. Den billiga maten vällde in i landet, in i butikerna och slutligen till våra tallrikar.
Men övertron till globaliseringen har haft ett pris. Vår fallande livsmedelsproduktion är en reell svaghet i vårt lands krisberedskap.
Hur mycket vi än bunkrar konserver i fredstid.
Sedan EU-inträdet 1995 har den billiga maten som producerats i andra länder fått en allt större plats på våra tallrikar. Det påverkar vår egen krisberedskap. Skulle vi klara oss med vår inhemska matproduktion i Sverige om kriget eller krisen kommer? Är det upp till individen att handla svenskt för att stötta våra bönder eller är det helt och hållet politikens ansvar att vi står rustade vid kris?
Aftonbladets ledarskribent Lovisa Arvidsson chattade med läsarna.
Denna chatt är stängd.
- Lovisa Arvidsson3 okt 2022
Då var klockan över 9.30 och jag får tacka för högt tryck i chatten. Har inte kunnat svara på alla men roligt att det finns en bred diskussion om dessa frågor! Tror det här bara är början på en samhällsdebatt om vår livsmedelsförsörjning och krisberedskap som vi behöver ha de kommande åren. Ha en fin dag!
- 3 okt 2022
Hur det ska lösas utan att någon part hamnar i kläm vet jag inte. Antigen så behöver vi lära oss att mat kostar med resultatet av minskad konsumtion på annat. Eller så tar an ned priset på inrikes producerad mat vilket inte går med tanke på att bönder går på knäna som det är. Eller så sänker man produktions kostnaderna (bränsle, foder och liknande) med kostnad för miljön.
En möjlig grej är att alla blir självförsörjande på grönt med t.ex. odlings pläter inne i bostadsområden. Och så får vi lära oss att börja lägga in saker igen för vintern.
Helt enkelt jag vet inte.
KimHej Kim,
Jag tror vi kommer ha en annan stadsbild i framtiden där vi ser betydligt mer stadsodling och tillvaratagna grönområden. Sen om det löser matkrisen, det vågar jag inte lova.
Lovisa Arvidsson - 3 okt 2022
Än större problem är väll att stora jordbruksmark bebyggas, ofta av stora logistikcentran, med stora asfalterade ytor runt om. Har marken en gång väl bebyggts är den död och kan inte brukas i gen.
Johan MartinsonJapp, det är ett verkligt problem att åkermark försvinner.
Lovisa Arvidsson - 3 okt 2022
Det spelar ingen roll om vi har svensk matproduktion, vi har ändå inga kontanter att handla för, bara plastkort men de funkar inte för att det blåser inte tillräckligt just idag.
Den ena handen vet inte vad den andra handen gör.
Den andra handen är upptagen med att räkna pengar. Det vet vi.
Det här blir nog bra till slut...
Herr NegativMorrn Monsieur Negativ,
Cash is king osv...
Lovisa Arvidsson - 3 okt 2022
Hej Lovisa,
Köper alltid svenskt när det gäller kött samt oftast när det gäller fågel (fransk kyckling är godare). Älskar ost, köper en del svenskt men även från utlandet (pecorino, parmesan, manchego, ädelostar). Köper svensk pasta ibland men är oftast inte lika bra. Köper svensk frukt och grönsaker men utbudet haltar ibland, svenska tomater är oftast smaklösa, föredrar svenska äpplen, svenska jordgubbar brukade vara bra på sommaren men föredrar belgiska som är sötare och smakar mer. Annars tänker på vad som är i säsong.
LisaHej Lisa! Själv försöker jag köpa svenskt eller ekologiskt, men det är inte lätt att vara en "god konsument" när priserna skenar. Jag tänker att det viktigaste är att ha intentionen att göra bra val, men utan att det blir skam de gånger dessa val uteblir. Allra viktigast är att politiken ger förutsättning för att människor kan göra bra val i sin vardag.
Lovisa Arvidsson