Mejla

Ingvar Persson

Mjölkpriset blir inte en valfråga i höst

Partierna måste kunna svara om inflationen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Olof Palme.
Olof Palme.

LEDARE

Det är Hasse och Tages förtjänst om vi fortfarande tänker att Olof Palme inte visste vad mjölken egentligen kostade.

"2 och 15 för en liter mjölk. Det var det jävligaste. Det hade jag ingen aning om".

Repliken kommer från revyn Under dubbelgöken som också innehöll Tage Danielssons klassiska uppgörelse med kärnkraften. Det säger något om Sverige för drygt 40 år sedan att priset på mjölk kunde hamna i den politiska debattens centrum.

Det har kommit många hänvisningar till Olof Palme under de senaste veckornas debatt om Nato. Inte minst från socialdemokratiska motståndare till den nya linjen. Det är ju rollen som nedrustningsröst och Palmes uttalanden om till exempel Vietnam, Spanien och Sydafrika man menar när man pratar om alliansfrihetens möjligheter.

Att de möjligheterna har använts sparsamt under många årtionden spelar inte så stor roll. Inte att en flitig vapenexport också var en del av neutralitetspolitiken heller.

Diskussionen om säkerhetspolitiken och Nato lär fortsätta. Det ser Putin, Erdogan och Nooshi Dadgostar till.

Ändå undrar jag om det inte är mjölkpriset som dagerns politiker framför allt borde fundera över inför valrörelsen. Den lär handla en hel del om just priser.

När livsmedel, bränsle och bostadskostnader skenar kommer partiernas valstrategier att behöva göras om

När livsmedel, bränsle och bostadskostnader skenar kommer partiernas valstrategier att behöva göras om. Frågan är hur? Varken svenska politiker eller den svenska riksbanken kan göra så mycket åt orsakerna. Man kan varken stoppa kriget i Ukraina eller begränsa pandemins effekter i Asien.

Att förklara det är inte det enklaste, särskilt inte ett valår.

När elen i vintras blev rekorddyr gav sig alla politiker in i en ganska förvirrad tävling om vad som borde göras. Kärnkraftsbyggen tyckte somliga, som om det skulle hjälpa dagens elkonsumenter. Nya elhandelsområden sa andra, som om det skulle lösa problemen med bristande överföringskapacitet.

Till sist bestämde regeringen att elkonsumenterna skulle kompenseras med ett schablonbelopp ur statskassan. Därmed hade anden släppts ur flaskan.

När priset på bensin och diesel rusade upprepades föreställningen och det är knappast över ännu. Världsmarknaden har redan ätit upp den skattesänkning som genomfördes den 1 maj och kraven på nya åtgärder finns kvar.

Alla partier behöver fundera på hur man tänker sig den ekonomiska politiken.

Oppositionen måste bestämma om man vill fortsätta att lova skattesänkningar till allt och alla när priserna stiger. Regeringen behöver ta ställning till om man kan kompensera alla eller om man vågar prioritera de som verkligen saknar marginaler.

I sin senaste rapport skrev regeringens finanspolitiska råd att man var bekymrad över att respekten för ramverket kring den ekonomiska politiken håller på att minska.

Det är nog en oro vi borde känna lite till mans.

Av: 

Ingvar Persson

Publisert:

LÄS VIDARE

Det tyska facket krav skapar skrämselhicka

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Olof Palme

Livsmedel

Ekonomisk politik