Bra att Wallström pratar med Iran
Upptrappning gynnar bara extremister
Att Margot Wallström i går tog emot den iranske utrikesminister Javad Zarif har skapat en del inrikespolitisk turbulens. Det var väntat.
Zarif företräder en religiös diktatur som begränsar befolkningens rättigheter, reglerar deras vardag och förtrycker oppositionen. Han representerar dessutom en regim som har minst ett finger med i alla de konflikter som just nu pågår i Mellanöstern och som dessutom kan vara på väg att bygga upp en förmåga att skaffa sig kärnvapen.
En fara för världsekonomin
Som om inte det vore nog utgör de iranska hoten mot handelssjöfarten i Hormuzsundet en rejäl fara för hela världsekonomin. För somliga svenska debattörer blir det argument för att Sverige absolut inte borde tala med Iran utan snarare så fort som möjligt sluta upp bakom Donald Trumps och det saudiska kungahusets planer på en millitär upptrappning.
I själva verket är det precis tvärtom. Att Iran just nu har en avgörande roll i konflikterna i Jemen och Syrien och att landet riskerar att ta vägen mot egna kärnvapen är de tyngsta argumenten för diplomati och fortsatt dialog.
Precis så resonerade också den förra amerikanska administrationen när man tillsammans med de andra stormakterna slöt ett avtal om kärnenergi med regimen i Teheran. Iran har respekterat avtalet. Det har inte Donald Trump gjort.
Extrema krafter vinner mark
I stället har USA valt att ensidigt säga upp överenskommelsen, införa sanktioner, hota andra länder som fortsätter att samarbeta med Iran och tillsammans med diktaturens Saudiarabien trappa upp den millitära retoriken.
Hittills har det bara haft en effekt, att de reaktionäraste krafterna i den Iranska regimen blivit starkare.
Det är kanske inte så mycket det svenska utrikesdepartementet kan göra för att kyla ner situationen. Men vi kan prata med iranierna, och det ska vi fortsätta med.