Arbetslinjen gjorde att sjuka gick till jobbet

Det borgerliga projektet begravde sig själv

A-kassan har förstärkts på grund av arbetslösheten som uppstått under coronakrisen.

En efterlängtad nyhet för många som förlorar arbete och försörjning i coronakrisen var beskeden om att det blir lättare att kvalificera sig till a-kassan samt att ersättningsnivåerna också höjs. I praktiken innebär det att arbetslösheten blir mindre av ett dråpslag för många fler än tidigare.

Regeringens åtgärder ska vara tillfälliga, men ledarskribenter och ungdomsförbundare på högerkanten ser redan rött. Bland annat Svenska Dagbladets ledarsida ser krisreformerna som en dödsdom för den forna Alliansens arbetslinje.

Tror att folk förslappas

Det är gamla argument som åter dras fram ur byrålådorna. Att arbetslösa har en inkomst som täcker mat och hyra antas förslappa människor och få dem att bli kvar i sina soffor hellre än att söka nya arbeten. Den så kallade arbetslinjen kan sammanfattas till att hålla ned arbetslösheten genom att arbetslösa ska ha så liten budget att röra sig med att de blir villiga att ta vilket jobb som helst. Även om de är bättre kvalificerade för något annat, eller om det nya arbetet bara ger några hundralappar mer än a-kassan.

Nu ser därför högern avgrunden. Tänk om förstärkningen av a-kassan och att fler berättigas ersättning inte alls blir tillfälligt?

Man kan ju hoppas.

Coronakrisen har belyst många av samhällets brister långt mycket hårdare och snabbare än vad en högerekonom hinner räkna. Arbetslinjens stora brister hör dit.

Bland annat har det slutat vara särskilt trovärdigt att argumentera för att låga löner och ersättningar oftare leder till att folk sölar i sofforna än att de snarare går till jobbet vare sig de borde göra det eller inte. Att ta vilket jobb som helst på grund av en a-kassa man inte kan leva på ens i ett par månader innebär att man också går med på vilka villkor som helst. Till exempel timvikariat eller andra typer av osäkra anställningsformer som gör att man helt enkelt inte har råd att vara hemma, fastän man är sjuk.

Det är vad vi ser i äldreomsorgen just nu bland annat. Det är också varför reformeringen av karensdagen lär ha räddat liv – även det en förändring som i någon form behöver bli klar.

Sjuka ska bli friska, arbetslösa ställa om

Socioekonomisk utsatthet ser ut att ha drivit på smittspridningen både i Sverige och i andra länder. I Stockholm är det de fattigaste områdena som blivit hårdast drabbat av coronasmittan. Områden där människor helt enkelt inte haft råd att vara hemma. Vi börjar se samma utveckling i Västra Götaland och Göteborgsområdet.

A-kassan är naturligtvis inte till för att vara en permanent eller särskilt lång ersättning – det är ett stöd för omställning. Den så kallade arbetslinjen är dock ett större system där a-kassans låga nivå bara är en del. Att pressa ned människors grundläggande trygghet och sociala skyddsnät är en större strategi som i förlängningen ska pressa ned lönerna på stora delar av arbetsmarknaden. För ekonomin är allt detta uselt. Att människor har råd att handla är en vital del av tillväxten.

Det hör till arbetslinjens större strategi att man aldrig hört de borgerliga skribenter och politiker som nu gått i taket argumentera för att lönen för de där timanställningarna folk behöver ta ska bli högre. Eller att timanställningarna över huvud taget inte ska utnyttjas av arbetsgivarna på det sättet de görs idag. Det är också därför arbetslinjens andra vitala del var stupstocken i Försäkringskassan och magra ersättningar för sjukskrivna.

Det är svårt att inte skriva ut att en stor del av arbetslinjens hela poäng var att få sjuka att arbeta. Ur det perspektivet har coronakrisen definitivt dödat arbetslinjen. Och det ska vi vara glada för.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.