Räcker 1400 vårddygn vid ett coronautbrott?
”Maggan” visar på vikten av beredskapsförmåga
En veckas-försvar, mat som inte heller den räcker längre än i en vecka, skyddsrum som inte räcker till hela befolkningen, vaccinavtal med företag utanför Sveriges gränser, sjukvårdsmateriel som tog slut därför att ett företag som tidigare hade sålt glassmaskiner vann upphandlingen i fem regioner och initialt inte klarade av att leverera materialet.
Rapporterna under de senaste åren rörande vår svenska beredskapsförmåga har varit allt annat än betryggande.
Och nu kommer också besked från regioner om att vissa skyddsprodukter som kommer behövas vid ett eventuellt svenskt coronautbrott redan är restnoterade av leverantörerna därför att de produceras i Kina. Samtidigt säger Karin Tegmark Wisell, chef för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten, till Ekot att hon tror att Sverige behöver mer utrustning.
Ändå säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, att Sveriges beredskap för en omfattande smittspridning är god och enligt statsepidemiologen Anders Tegnell är risken för en omfattande spridning låg just nu.
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har också genomfört en genomgång som visar att Sverige i nuläget har skyddsutrustning för att klara 5000 provtagningstillfällen och 1400 vårddygn av covid-19-patienter. Detta framgick av onsdagens presskonferens.
När Ekot ringer runt till landets regioner får vi reda på att dessa ”troligen” skulle klara av att vårda fler.
Tydliga riktlinjer
Det finns redan tydliga riktlinjer kring hur misstänkta fall och patienter skall hanteras inom vården. Bland annat ska personal vid mottagande utan säkerhetsutrustning enligt Region Stockholms vårdgivarguide hålla ett säkerhetsavstånd på två meter till patienten.
Det betyder också att tillgången på skyddsutrustning är avgörande för att patienter ska kunna få vård.
Buffert
Region Uppsala har enligt Ekot ”skapat en buffert av sjukvårdsmaterial med anledning av coronaviruset”. Region Uppsala var en av regionerna som drabbades av Apotekstjänstkaoset men på Akademiska sjukhusets akut klarade man sig igenom krisen bra, tack vare Margaretha ”Maggan” Sandback, materialansvarig vid akuten på Akademiska sjukhuset. Hon gjorde ett fantastiskt arbete och var precis så förutseende som hela vårt samhälle måste vara.
I Sverige har vi 21 regioner som är de som ansvara för omhändertagandet av patienter och för att skyddsutrustningen som krävs finns. Det betyder också att delar av vad som är svensk krisberedskap är decentraliserad. Här finns anledning att fundera om det verkligen är den bästa lösningen.
Sveriges beredskap avgör vår motståndskraft inte bara mot hot som Covid-19, utan mot även andra kriser.
Även om Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten inte bedömer det som troligt att Sverige kommer få ett omfattande utbrott av covid-19, visar situationen i andra länder hur avgörande en god svensk beredskapsförmåga är.
Det innebär också en möjlighet att se över eventuella brister och åtgärda dem.