Höjd ränta gör fler arbetslösa

Vad vill vår nya riksbankchef egentligen?

Elsa Alm

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Den första januari fick Sverige en ny Riksbankschef i Erik Theedén. Det är en stor grej. Thedéens företrädare, Stefan Ingves, satt 16 år på sin post.

Théeden tillträder i en turbulent tid. Riksbanken har nyligen höjt styrräntan, inflationen skenar och vi står inför en lågkonjunktur. Dessutom har Riksbanken, sedan första januari, fått en ny riksbankslag att förhålla sig till.

I den nya riksbankslagen slår man fast att Riksbanken inte bara har i uppdrag att försöka hålla inflationen på runt två procent, utan att man också ska bidra till en “balanserad utveckling av produktion och sysselsättning”.

Så: vad vill Erik Thedéen som chef?

Räntehöjningar inte rätt väg

Trots att arbetsmarknadens parter är överens om att räntehöjningar inte är rätt väg för att minska inflationen, eller öka sysselsättningen för den delen, så är Erik Théeden tyst.

Tvärtom är experterna överens om att det är andra fenomen som driver inflationen än löneökningar och låga räntor. Kriget i Ukraina, energikrisen och matkedjornas övervinster tycks vara nyckeln.

De föregående årens minusränta har starkt signalerat till hushållen att det i princip är riskfritt och billigt att låna. Så det har befolkningen gjort.

Svenskarna är ett av Europas mest belånade folk. Sedan 2009 har svenskarnas samlade skulder fördubblats till 5 200 miljarder kronor, varav 4 000 miljarder i bolån.

Det riskerar att bli en dyr historia nu. Extra dyrt blir det för de unga som tvingats ta enorma lån för att överhuvudtaget ta sig in på bostadsmarknaden. De ser nu sin lön käkas upp av högre räntor, och ökade priser.

Spekulationer

En del spekulerar i ifall räntehöjningarna beror på att den tidigare penningpolitiken inte fungerat. Och att man nu använder krisen som argument för att kunna göra en omsvängning.

Det är svårt att veta, och det är ett problem att vi behöver gissa.

För trots att Riksbanken är en av våra absolut viktigaste institutioner, så saknas möjlighet att utkräva politiskt ansvar.

De senaste åren har Riksbanken fått hård kritik för sin misslyckade penningpolitik. Och nu riskerar räntehöjningarna att spä på arbetslösheten, trots den nya riksbankslagen.

Istället hade det behövts en politik för full sysselsättning.

Hysch hysch

Under pandemin köpte Riksbanken upp företagsobligationer för 700 miljarder kronor för att hålla nere räntorna. Det kritiserades hårt för att spä på ojämlikheten och öka klyftorna mellan de som äger aktier, samt de som inte gör det.

Det verkar med andra ord som att det börjar bli allt svårare att hålla isär finans- och penningpolitiken. Och politik handlar om intressekonflikter.

Oavsett så är det dags för Erik Théeden att ta bladet från munnen. ”Hysch hysch” höjer inte förtroendet för en av Sveriges viktigaste maktinstitutioner.