”Det är inget skämt att Sverige behöver Nato”
I Estland vet man vad Rysslands krigföring betyder
TALLINN I dessa Nato-tider talas det mycket om våra nära band till Finland. Men den närmsta huvudstaden till Stockholm är faktiskt Tallinn.
Jag hinner inte ens dricka upp en kopp kaffe under flygresan.
Estlands gräns mot Ryssland är 300 kilometer lång. Landet vet vad det innebär att vara ockuperat av den stora grannen i öst.
En person jag talar med beskriver känslan som ”genetiskt nedärvd”. Varenda familj har någon släkting som skickats till sibiriska arbetsläger i slutet av 1940-talet och aldrig återvänt.
Rysslands ockupationskrig i Ukraina är därför den enskilt största frågan i det estniska valet som äger rum den 5 mars.
Redan från och med idag kan esterna börja rösta.
Bakom sig har landet en politiskt turbulent tid. Så sent som förra sommaren nybildade premiärminister Kaja Kallas, som är ordförande för liberala Reformpartiet, sin andra koalitionsregering. Sedan dess regerar hon med det nationalkonservativa partiet Isamaa och Socialdemokraterna.
Trots att landet bara har drygt 1,3 miljoner invånare är det nio olika partier som ställer upp i valet. De allra flesta är antingen höger, populister eller en kombination av de båda.
– Det har skett en rejäl högervridning i Estland, säger Raimond Kaljulaid, en 40-årig socialdemokratisk riksdagsledamot som, liksom många här, talar oklanderlig engelska.
Jag träffar honom på Socialdemokraternas partikansli i Tallinns Gamla stan. Kontoret är fullt med utarbetade valarbetare och ligger anonymt på en bakgård.
I Estland är Socialdemokraterna ett av de minsta partierna. Förra valet, 2019, fick de drygt 9 procent. Raimond Kaljulaid befarar att resultatet blir ännu lite sämre den här gången. Men han menar att det hade kunnat se värre ut om S inte suttit i regeringen.
– Vi höll på att bli irrelevanta. Nu har vi kunnat genomföra sådant som vi talade om i förra valet. Som hemtjänst för äldre och sänkt skatt för dem med minimilön. Vi har också bidragit till 20 procent högre löner till poliser och brandmän, säger han.
Just löner och ekonomi är annars de stora frågorna inför valet. Efter säkerhetspolitiken. Estland har drabbats hårdast av inflationen i Europa. Matpriserna är nästan fördubblade och precis som i Sverige har allt blivit dyrare.
Fem års löneökningar är raderade.
– Vårt främsta budskap är att säkerheten och ekonomin hänger ihop. Det är svårt att be människor försvara sitt land om de knappt kan försörja sin familj, säger Raimond Kaljulaid.
Men det är inte lätt att övertrumfa motståndarnas löften om sänkta skatter och mer statliga utgifter. Satsningarna på försvaret vill populistpartierna lösa genom mer lån.
Kaljulaid hoppas på en drömregering ihop med Reformpartiet och nykomlingen, Eesti 200. Då skulle Estland kunna genomföra viktiga reformer, menar han, som en partnerskapslag för homosexuella.
Men framför allt får Estland ett robust ledarskap i en orolig tid.
Att Sverige vill gå med i Nato är välkommet, säger Raimond Kaljulaid. Inte minst för säkerheten runt Östersjön.
– Jag tror att Sverige och Finland måste gå med för att få alla säkerhetsgarantier. Det här är inget skämt.
– Min uppfattning är att vi tyvärr bara är i början av en väldigt farlig tid. Rysk imperialism stoppas inte lättvindigt, de är som en haj som bara kan röra sig framåt.
På 1940-talet flydde tiotusentals ester över till Sverige. Nu är det vi som vill ta rygg på Estland in i Nato för att trygga vår säkerhet.
Jag går ut i ett smällkallt Tallinn och tänker att tiden – i motsats till hajen – har en skrämmande förmåga att röra sig både framåt och bakåt.
—