Ta tillbaka kontrollen över elproduktionen

Marknadsexperimentet som banade väg för prischocken

”Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun.”

Texten stod på valsedeln för den segrande Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft 1980.

Ska det bli ordning på energiförsörjningen igen måste det offentliga ta tillbaka kontrollen. För el är inte en marknad som alla andra.

Marknadsexperiment

Sedan kom den marknadsliberala vågen. Energiförsörjningen, som tidigare sågs som en förutsättning för ett fungerande samhälle och ett naturligt monopol, var nu en marknad som alla andra.

Liknande marknadsexperiment drogs igång med posten, apoteken, tågen, skolan och vårdcentralerna. När det var dags att bygga nya nät för mobiltelefoni och snabbt internet så gjordes det i privat regi.

Resultatet blev alldeles utmärkt för ägarna. Men för oss som brukare och konsumenter blev det inget vidare.

De som bor på glesbygden har sett privatiseringarnas baksidor i många år. Men när det blir kris och systemen sätts under press blir bristerna uppenbara för alla.

Elpriserna har blivit ett slagträ i valdebatten. Men sanningen är att det finns många kockar i elprissoppan.

Europeisk krigsvinter

Svensk sjukvård och äldreomsorg har gått på knäna länge. Våren 2020 blev det uppenbart att det saknades skyddsutrustning och beredskap för en pandemi.

Nu stryper Putin flödet av rysk gas för att sätta press på Europa att ge upp stödet till det kämpande ukrainska folket.

Just nu beslutar flera europeiska regeringar att tvinga företag och hushåll att spara el och hålla nere inomhustemperaturen. I Tyskland stänger man simbassänger och släcker belysning av gator och byggnader.

Många oroar sig för hur de ska klara el- och gasräkningarna under denna krigsvinter, och om de ska behöva lämna hus och hem.

Många kockar i elprissoppan

I Sverige svarar vattenkraften för halva elbehovet, och en dryg tredjedel kommer från kärnkraften. Men energibolagen exporterar vårt elöverskott, och vi importerar de europeiska elpriserna.

Elpriserna har blivit ett slagträ i valdebatten. Men sanningen är att det funnits många kockar i elprissoppan.

Den europeiska energimarknaden infördes under regeringen Reinfeldt. Moderaten Gunnar Hökmark var med och utformade systemet som skuggrapportör i EU-parlamentet. Samtidigt höjde Anders Borg (M) kärnkraftens effektskatt med 24 procent.

Maud Olofsson (C) lät Vattenfall köpa det holländska fossilgasbolaget Nuon, i det som beskrivits som Sveriges sämsta affär någonsin. Sedan lät regeringen Löfven Vattenfall stänga två äldre reaktorer, utan att det ersattes fullt ut med annan energiproduktion.

Borgerliga kommunledningar har blockerat stora investeringar i vindkraft, som är det snabbaste sättet att öka elproduktionen. Senast i förra veckan, då M-styrda Kungsbacka sade nej en havsvindpark med en effekt som motsvarar en hel kärnreaktor.

Dags att ta tillbaka kontrollen

Elprischocken är en plåga för alla utom Putin, och för de energibolag som kan producera el till lågt pris och sälja det svindyrt.

Statsminister Magdalena Andersson (S) försöker nu omförhandla reglerna för EU:s energimarknad, för att exkludera gaspriserna från systemet. Som främsta elexportör i Europa har Sverige ett starkt förhandlingsläge.

Men ska det bli ordning på energiförsörjningen igen måste det offentliga ta tillbaka kontrollen. För el är inte en marknad som alla andra.

Följ ämnen i artikeln