Den lyckligt lottade får ställa in påsksemestern

Kostnadschocken drabbar inte alla lika hårt

Elen har blivit dyrare. Dieseln och bensinen också. Matpriserna är på väg upp och runt hörnet väntar stigande räntor. Tillsammans kan det betyda att en familj med två vuxna och två barn kommer att förlora upp till 40 000 kronor i köpkraft det här året.

Det är i alla fall det bolåneföretaget SBAB häromdagen räknade fram på Sveriges Radios uppdrag. Kriget i Ukraina och turbulensen efter pandemin har skakat om världens ekonomi. Inflationssiffrorna för mars som kom i torsdags blev de högsta på 30 år.

Till slut är det alltid vanliga människor som påverkas. Men det betyder inte att alla drabbas lika hårt.

Mycket pengar för alla

40 000 kronor är mycket för alla familjer. Och att spara på de saker som blivit dyrare kommer att vara svårt. Vi behöver tanka bilen, värma maten och lysa upp våra hem. Och vi behöver äta och bo. Det kommer att vara annat som får stryka på foten.

Frågan är bara vad vi kan dra in på.

Så här i påsklovstider kanske 40 000 motsvarar en efterlängtad vintersemester som inte kan upprepas om ett år. Att resa med hela familjen kommer kanske att kosta för mycket. För väldigt många gör det redan det.

En rapport som LO publicerade 2020 visade att 34 procent av LO:s kvinnliga medlemmar inte hade råd med någon semesterresa, ens på sommaren. Ingen chartervecka, ingen husvagn och inget fritidsboende.

För tjänstemän var siffran hälften så stor.

Inga marginaler

Den som inte kan kosta på sig att campa på sommaren har knappast någon vintersemester att dra in på när priserna stiger. Ändå betalar den ensamstående mamman eller familjen där en av föräldrarna är arbetslös precis lika mycket för bensinen och elen, och man har minst lika höga räntor.

Det kommer att bli annat som får stå tillbaka, som barnens fritidsaktiviteter, julfirandet eller den där lilla lyxen att någon gång kunna gå på bio.

För den som redan lever på marginalen betyder stigande kostnader att tillvaron slås i spillror.

Politikerna måste svara

Om SBAB:s kalkyler stämmer kommer det att ställas krav på ett politiskt svar. Vi har redan sett hur det kan se ut. Generella elsubventioner till husägare och pengar i näven för den som har en bil. Breda åtgärder för nästan alla, eftersom alla drabbas.

Det kommer inte att räcka. Det vi kommer att behöva är kraftfulla fördelningsinsatser som utjämnar skillnader. Ett höjt barnbidrag är kanske mer träffsäkert än ett sänkt bensinpris. Högre sjukpenning kanske betyder mer än tillfälliga elsubventioner.

Att tvingas avstå från vintersemestern är kanske trots allt inte det värsta som kan hända.

Följ ämnen
Ukraina