Festivalen för tidig musik av högsta klass

Internationella storheter i Gamla stan hela veckan

Publicerad 2022-06-03

Christophe Rousset dirigerar sin ensemble Les Talens Lyriques i Tyska kyrkan på Stockholm Early Music Festival.

Ett Europa utan gränser löd rubriken för invigningskonserten till årets upplaga, den tjugoförsta, av Stockholm Early Music Festival. En av Frankrikes, därmed Europas, främsta barockensembler, Les Talens Lyriques under ledning av Christophe Rousset, framförde musik från det europeiska 1600-tal där krigen var åtskilliga, men musiken passerade gränserna. Med stycken av J-M Leclair, François Couperin, André Campra, G B Pergolesi och J S Bach gavs inte bara en rad utmärkta framföranden, samtidigt var det exempel på hur olika stilar – italiensk, fransk, tysk – influerade varandra. Gränslöst, helt enkelt, trots alla väpnade, ofta långdragna konflikter som samtidigt pågick.


Les Talens Lyriques har en tät klang med god svikt. Tätheten kan också förenas med en skörhet, något som vackrast framgick i extranumret ”Ich habe genug” från Bachs välkända kantat BWV 82. I den excellerade även sopranen Florie Valiquette, liksom hon gjorde i Pergolesis Orfeo, där hennes lika varma som vassa sopran med en klar uttrycksfullhet gav röst åt Orfeus berömda klagan. Arian ”La farfalla intorno ai fiori” ur Campras operabalett Les Fêtes vénitiennes eller ”Non so che sia dolore” ur Bachs-kantat BWV 209 var andra höjdpunkter.

Som alltid är har festivalen deltagare från många länder, Frankrike, Ukraina (Kosackbarock!), Litauen, England, Irland, Schweiz, Norge, Danmark och Österrike...

Den ukrainske Bohdan Shutka spelar kosackbarock på bandura.

Från Tyskland kom Hille Perl, en av världens främsta på viola da gamba, som tillsammans med Steve Player på barockgitarr, och Andreas Arend på teorb framförde ett program kring Solkungen Ludvig XIV. Möjligen skulle man kunna kalla Ludvig XIV för den dansande kungen. Han var känd för att vara en skicklig dansare och musiken stod inte långt efter bland hans intressen. Ute på slottet i Versailles var det olika slags musik för olika platser och tider på dygnet. Hans betydelse för den tidiga operan med Jean-Baptiste Lully och dennes operabaletter är kanske det mest lysande exemplet.

Kompositörer som Louis Couperin, Marin Marais eller Robert de Visée skapade musik i det mindre formatet, som de stycken som trion framförde i torsdags. Hille Perls ekvilibristiska trakterande av viola de gamban gav en mjuk, djup sammetston som harmonierade med Arends teorb och Players barockgitarr. Den senare gav också prov på en del av tidens danser, emellanåt samtidigt som han spelade gitarr.

Och detta vara bara början. Festivalen fortsätter till och med måndag, med bland annat ett utsnitt från en tidig svensk operabalett, Uttinis musik till Gyllenborgs Birger Jarl och Mechtild, ett verk som skrivits efter skisser av Gustav III, en av få svenska regenter som intresserade sig för opera och teater.

Teater

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.