Trevande försvarstal av Agamemnon

Leif Andrée i enmansföreställning

helskärm

Agamemnon har hittat en stol, en plats kvar där man kan vara en man som inte använder psykologisering som enda metod för att förklara världen och bedöma handlingar med. Ett rum där man kan sörja hårt och sammanpressat och röra vid ångern men formulera försvaret med sitt eget språk. Sin egen logik. Där tankar som anpassad konsekvensanalys, studie av motståndet och att underordna sig laget får utrymme i tystnaden under storbildsskärmen.

Ouzounidis har nått fram till pappas monolog i sin svit dramer om Orestiens kärnfamilj: Klytaimnestra, Agamemnon och dottern Ifigenia.

Den familj som brast av att han offrar sin dotter för att få framgång i striden mot Troja, han som efter återkomsten blir mördad av frun och hennes älskare.

Hur resonerar då den tunge kungen i Leif Andrées intensivt auktoritäre, maktlöse, onödiggjorde och diskret våldsbenägne gestalt?

För en likgiltig lyssnerska håller han ett trevande försvarstal som inte är ett försvarstal, för någon skuld är inte hans.

Men eftersom skulden är hans så ringlar det längs ett väl upptrampat spår av logiskt fjärmande och förtvivlad irritation över att ideal och försakelser som en gång var patriarkens meningsskapande syfte, numera inte har nåt värde.

Hon levde inte som han ville.

Han fick ingen respekt eller lojalitet alls för allt han gjorde för dem.

Men det intressanta med texten är att den inte förenklar så. Andra ideal får vara med. Man får inte tvinga sina barn till något. Hon ville själv. Hon gjorde alltid som hon ville. Hon var jag.

Strindbergs tvivlande Ryttmästaren, samtida malplacerade hedersresonemang och den värdekonservativt trofaste mannen, nu trängd mot kanten av feminism och individualism, gör skugglika besök i undertexten. Men appellen spricker och spricker av förlamande dåligt samvete. Över att ha utövat makt över andra. Över att aldrig ha vågat låta sig gå en millimeter utanför den tunga kostym av självförnekelse och ansvar för allt som är kaptenens. Var Agememnon sitter och dricker sin läsk? På en sportbar nära dig.