Makalösa manicker på exceptionell utställning

”Konst + maskin” på Sven-Harrys visar pionjärverk som ger rysningar

Publicerad 2023-04-14

Till vänster Franciska Clausen, ”Komposition med rör”  (1926). Till höger Bugatti, modell 22 Brescia Modifié.

Det svartvita fotografiet visar Fernand Léger med sina elever på Académie Moderne i Paris 1924, bredvid sitter modellen på podiet i stram pose. Flera av de aspirerande konstnärerna bär slips eller fluga. Men här finns också ett antal kvinnor i klänning under målarrocken. Beslutsamma, stolta, glada eller tankfulla miner.

Första världskrigets fasor följdes av en egenartad visionär teknikoptimism hos konstarterna. Léger drömde om att maskinkonsten skulle nå ut i samhället i form av muralmålningar, film och teater. Han gjorde vid den här tiden scenografi för den banbrytande Svenska Baletten som turnerade i Europa.

Otto G. Carlsund, ”Musikant med dragspel” (1926).

Några av hans kostymskisser visas på den exceptionella utställningen Konst + Maskin, tillsammans med verk av de maskindyrkande abstrakta pionjärer som gick i hans fotspår. Flera av dem skandinaver som drogs till kontinentens mer öppna klimat.

 

Tongivande var Otto G. Carlsund som med sin finkänsliga penselföring förenar ingenjörens noggrannhet med färgkänsla och kompositionell balans. Gästcurator Anders Wahlgren, bekant för sin dokumentär och en initierad biografi om Carlsund, var vän med en del av konstnärerna medan de ännu var i livet. Han har genom kontakter lyckats spåra upp ett antal målningar som inte visats i Sverige tidigare, exempelvis av Vera Meyerson och Franciska Clausen.

Carlsunds pannåer och skisser till en biografutsmyckning är något av huvudnumret. Projektet förverkligades aldrig, men de större pannåerna ger en uppfattning om den tänkta helheten. Projektormekanik kombineras med stiliserade maskinister, musiker och aktörer. De precisa linjerna och färgställningar av brunt, blått och rött står vackert mot de djupsvarta och vita bildelementen.

Än mer imponerande är Franciska Clausens målningar. Den ingenjörsmässiga noggrannheten ledsagas här av en sällsam känslighet i uttrycken. Hennes mest kända målning ”Skruven”, från 1926, där hon utgått från kvarnspiralen i en köttkvarn, är inte strikt plangeometrisk utan inbegriper även volymer och rymd. Det maskinella gestaltas ömsint med sensibla fördrivningar i färgen. Jag fäster mig även vid Clausens underbart lekfulla hyllning till Piet Mondrian.

 

I museets salar står två skinande Bugatti. Skulptören Ettore Bugatti slog om till biltillverkning på 1920-talet – de handgjorda, konstnärligt designade bilarna blev en sinnebild för den avantgardistiska kulturmänniskan. Även kvinnor körde Bugatti och vann racertävlingar under detta gyllene decennium för Den nya kvinnan.

Ett annat kul inslag är Camp-Ahla-overaller i originalutförande. Många medvetna kvinnor i Sverige ägde en, de lanserades av Nordiska Kompaniet 1929. Den färgglada fritidsoverallen med ledigt utsvängda ben och abstrakt modernistisk dekor blev en succé som sålde stort.

Fasaväckande nog slängdes större delen av Meyersons produktion av hennes familj

En av de få bevarade målningarna av Vera Meyerson, en stringent komposition av mekaniska element och abstrakta färgfält från 1927, skickar rysningar genom kroppen. Fasaväckande nog slängdes större delen av Meyersons produktion av hennes familj. Ödet att bli ringaktad delade Meyerson med flera av de skandinaviska vännerna från paristiden. Franciska Clausen mötte förakt för sin konst och fick försörja sig på traditionellt porträttmåleri sedan hon återvänt till Danmark. Otto G. Carlsund kämpade i motvind efter hemkomsten till Sverige och hade svårt att skapa tid och motivation för måleriet. Bengt O Österblom la så småningom ned penslarna och ägnade sig åt att skriva.

I Tyskland utpekades modernismen som degenererad, Entartete Kunst. Men konservatismen tycks ha lagt sig som en tung filt över hela Europa. Först en bit in på 1950-talet, realiserades de abstrakta muralmålningar i samklang med arkitekturen som Léger och Carlsund drömde om. Dåtidens utfall mot kulturskapare känns igen hundra år senare. Att se pionjärverkens stadiga lyskraft blir något av en väckarklocka.

Konst

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.