Hon skapar ett mäktigt drama av kineseriet
Lap-See Lam undersöker västerlandets bild av Kina
Publicerad 2022-02-15
Konstnären Lap-See Lam riktar blicken mot sin egen position i världen och historien. På ett närmast antropologiskt vis undersöker hon sina kantonesiska rötter och bilden av Kina i västerlandet. Det började med att hennes föräldrar skulle sälja sin kinarestaurang i Stockholm. Lam föresatte sig att dokumentera miljön. Det ledde vidare till ett projekt där olika kinarestauranger, som skulle läggas ned eller säljas, skannades in med 3D-skanner. Teknikens bristfällighet gör att bilderna blir spöklika, med utflytningar och andra märkliga effekter.
I verket Phantom banquiet får besökarna sätta på sig VR-glasögon och färdas in i en stereoskopisk värld där man svävar i och runt en restaurangmiljö. Det är svindlande vackert, den ofullkomliga tekniken skapar närmast en ruinromantisk känsla. En historia berättas om en flicka som möter sin döde farfar och som hittar en port till en annan verklighet. De lite troskyldiga berättelserna är ett viktigt inslag i utställningen. Det är drömska sagor om att kunna röra sig mellan olika dimensioner.
Den 360-gradiga projektionen av ett skuggspel, Drömmarnas kaj, är ett mäktigt drama där det västerländska kineseriets historia begrundas. Här förekommer Kina slott på Drottningholm från 1753, ett drakskepp i Göteborg åren 1991–2008, Ostindiska kompaniets fartyg 1786 och Berns kinesiska restaurang i Stockholm 1944. I ljudspåret får vi följa flickan A’yan som färdas mellan de olika drömlika scenerierna. Hon möter bland andra prins Gustav (senare Gustav III) som ska överlämna nyckeln till Kina slott till drottningen, en sjungande kock och ett lyssnande träd.
Kineseriets historia är en berättelse om förvrängningar. Liksom i en visklek, där orden förvandlas till oigenkännlighet, har den kinesiska ornamentiken och bildvärlden förskjutits i kontakt med väst. Resultatet har blivit en kitschversion där ursprungliga värden gått förlorade. Lams verk handlar om den här förlusten, om sorgen över det som gått förlorat. Det gestaltas exempelvis med skanningstekniken där det uppstår fel, eller glitch som det heter på datorspråk. Men konstnären söker också rehabilitera det förlorade genom att upprätta nya berättelser där ikonografin återfår sina värden.
Draken, som symbol för harmoni och visdom, är starkt närvarande i utställningen i form av stora drakfjäll i mässing. Det förekommer även en nyckel, där tecknet för tunga och hjärta är sammantvinnade. I kinesisk medicin står tungspetsen för hjärtat. Hos Lam blir kopplingen en fråga om att hitta en hjärterot i det bildspråkliga uttrycket. Det gör hon lyckosamt.
