Hon var Greta Garbos kärlek

Ny bok avslöjar relationen med Mimi Pollak

"Älskling, om man vågar kalla Dig så numera efter det äkta ståndet tagit Dig."

Så skrev Greta Garbo 1937 till Mimi Pollak.

Hon älskade henne.

I en ny bok publiceras brev från filmstjärnan till sin stora ungdomskärlek.

Boken "Djävla älskade unge" (Fischer & Co) är en roman. Med stöd av brev och samtal med Mimi har Tin Andersén Axell vävt en historia som kretsar kring kontakten mellan Garbo och skådespelerskan Mimi Pollak.

1930 föder Mimi en son. Greta skickar ett telegram: "Gräsligt stolt över att vara pappa."

Sonen får namnet Lars Lundell, och Greta blir hans gudmor. Han är i dag 74 år gammal och pensionär, efter 36 år som speditör på SVT.

-Nu när båda är borta tyckte jag att det inte spelar någon roll att jag lämnar ut breven, säger han.

Kallades "Mimosan"

Mimi Pollak dog 1999 och efterlämnade 33 brev, där temat är Gretas längtan efter "Mimosan", som är hennes smeknamn på väninnan.

Kvinnorna möts på scenskolan. Greta är klassens clown, fattig, outbildad, blyg, osäker. Mimi är från en välbeställd och intellektuell familj.

De blandade blod

De har en pakt; talar om att "leva livet fullt ut", blandar blod, är varandras förtrogna. Och går på krogen.

"Så fort jag dricker starköl talar jag om dig älskling. Kanske det är oartigt att skriva älskling med litet ä?", skriver Greta.

Romanens utgångspunkt är att Greta Garbo är bisexuell och älskar Mimi. Senare brev antyder svartsjuka: "Mimosa, om Nisse läser detta tror han att jag friar till dig, men jag måste säga Dig - I Love You so. (15 september 1927)

Hade de en kärleksaffär?

- Nej, säger Lars Lundell, det där att Greta Garbo skulle ha dragits till kvinnor tror jag inte ett skräp på. Det hade ett sådant språk på den tiden, kvinnor kunde säga sådana saker till varandra. Min mamma gillade män, sexuellt alltså.

Svartsjukan, var den avundsjuk ensamhet? "Jag reste, Du gifte dig, Du skall ha barn. Hur underbart för dig men jag känner mig utestängd."

Garbo ville ha egna barn

- Greta sa till mig att hon var ledsen över att hon aldrig fick familj och barn, säger Lundell.

Han träffade Greta Garbo många gånger under barndomen, fram till 60-talet då kontakten glesnade.

- För mig var Greta mammas jobbarkompis, som kom hem och käkade. Man fick nån slips ibland i present. Hon hade torr humor, var trevlig. Det var inget särskilt.

"Älskling", om man vågar kalla Dig så numera efter det äkta ståndet tagit Dig. Jag drömmer alltid om att få se Dig snart och finna ut om Du bryr Dig så mycket om mig gamla ungkarl... Ibland kommer dock en liten dröm för mig. Här är den! Om en liten ungkarlsvåning. Med en god flaska champagne. I Stockholm!! Och i min dröm är Du alltid med. (28 januari 1928)

Kerstin Weigl