Huvuden börjar rulla

Sista delen i Hilary Mantels revolutionsroman kommer nu på svenska

Publicerad 2017-04-27

Hilary Mantel (född 1952), brittisk författare.

Hilary Mantels roman om den franska revolutionen, A place of greater safety, ges på svenska ut i tre delar. Den sista delen, Broderskap, har nu utkommit och skildrar hur revolutionen går över i skräckväldet.

Vi befinner oss mellan åren 1792 och 1794. Danton, Robespierre och Desmoulins strävar fortfarande, på något olika vis, efter att slutföra revolutionen och införa den nya, frihetliga ordningen. Allt medan folkets umbäranden blir värre och diskussionerna i nationalförsamlingen våldsammare. Huvuden kommer att rulla, så även de tre huvudpersonernas, liksom Ludvig XVI:s och Marie-Antoinettes.

Det går fort, den ömsesidiga misstänksamheten sprider sig och kan skifta från dag till dag. Lojaliteten mellan de tre urrevolutionärerna må vara okränkbar nästan ända till slutet, men alla runtomkring manövrerar, konspirerar och knyter allianser i hopp om makten. Det gör att skildringen lyfter från just denna historiska epok till vilken modern diktatur som helst.


Kvinnorna tar stor plats, med all säkerhet större plats än de verkligen gjorde. Det är hustrur och älskarinnor som får ge röst åt tröttheten över all blodspillan. Förgäves hoppas de på ett normalt liv, att slippa den ständiga rädslan för knackningen på dörren i gryningen.

Revolutionstribunalen har fullt upp, bevis viker för politiska intressen när juridiken tjänar andra än Fru Justitia.

Hilary Mantel skrev denna långa roman innan hon begick sin egentliga debut med Every day is mother’s day 1985. Den hade refuserats och kom inte ut förrän 1992 och att den nu finns på svenska har naturligtvis att göra med hennes båda prisbelönade romaner om Thomas Cromwell, Wolf Hall och För in de döda. Dessa två, en tredje del lär vara planerad, är bland de mer märkvärdiga romanerna i ett författarskap som spänner över flera genrer.

Vad hon gör i de två romanerna är att skriva i historiskt presens. Vi som läsare må veta hur det går, men romanerna är skrivna i absolut lojalitet med Cromwells perspektiv. Prosan är sällsynt effektiv, dramatik uppstår i varje mening. I Broderskap, liksom i de två tidigare delarna, är den berättartekniken ännu inte helt genomförd. I stället vilar det mesta på dialogen, ofta mycket kvick, nästan alltid framåtdrivande.


Mantel är lite för angelägen att redovisa sina omfattande kunskaper. Dialogerna är dokumentärt underbyggda, men kanske hade Mantel som utbildad historiker lite svårt att ta ställning helt och hållet för fiktionen.

Också miljöskildringen brister, då staden Paris nästan är helt osynlig, reducerad till ett antal adresser.

Men som förstlingsverk, därom råder inget tvivel, imponerar den.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln