Det är lätt att bli besatt av spionaffären Enbom
Men det är svårt att se vad Mats-Eric Nilsson bidrar med
Publicerad 2025-06-01
”Fröken Ceders hemlighet” av Mats-Eric Nilsson
”Kalla krigets märkligaste spiongåta” utropar förlaget på bokens omslag. Nåja. Affären Enbom rullar i gång i Stockholm den 28 december 1951: Fil. stud. Jan Lodin söker upp försvarsministern för att rapportera att Lodins inneboende, en avsigkommen före detta journalist på Norrskensflamman vid namn Fritiof Enbom, är sovjetisk spion. Under en spritdränkt julmiddag har Enbom gråtande bekänt att han är chef för ”Grupp Norr” och att han under täcknamnet ”Mikael” kartlagt de svenska försvarslinjerna i Norrbotten så detaljerat att ryssarna bara kan promenera rakt igenom länet: ”Tjugotusen norrbottniska mödrar kommer att förbanna mitt namn!”.
Försvarsministern lämnar ärendet vidare till polisen som tar in Enboms före detta älskarinna Lilian Ceder till förhör. Den 11 februari grips Fritiof Enbom själv och avlägger genast en detaljerad och mycket färgstark bekännelse. Från åklagarens synpunkt var det nästan för bra för att vara sant. Och det var det inte heller.
Fritiof Enbom ljög om det mesta. Han hade aldrig deltagit i spanska inbördeskriget. Han hade aldrig varit på Tahiti. Han hade inte lämnat över atombombens hemlighet till ryssarna. Han hade inte kidnappat en finsk agent inför ögonen på hans gråtande hustru och fört honom till en säker död i Sovjetunionen. Och Lilian Ceders lilla skrivbyrå på Artillerigatan var ingen mäktig spioncentral.
Spårvagnar, biografer och ransoneringskort får bidra till en tidsatmosfär så tät att Mats-Eric Nilsson börjar låta som en damtidning från femtiotalet
Här skulle åklagaren teoretiskt ha kunnat sparka ut Enbom och lägga ner åtalet. Problemet var bara att Jan Lodin hade gått runt och berättat Enboms historier för alla journalister som ville höra på, vilket många ville: ”Röd spiongrupp sprängd”, ”Regelrätt kidnapping spionens slutbedrift”, ”Romantik blommar i brottets skugga” – för att citera Expressen och DN.
Om en skicklig försvarsadvokat fått möjlighet att plocka sönder Enboms vittnesbörd i småbitar hade både den anklagade, åklagaren, polisen och pressen framstått som idioter. Åklagaren valde att göra det mesta av det lilla han hade. Diskret plockades de grövsta skrönorna bort ur åtalet och Enbom – som alltså var både anklagad och åklagarens huvudvittne mot sig själv – angav sex personer som medskyldiga, bland dem Lilian Ceder. Fyra av dem dömdes till respektive två, tre, sju års och livstids straffarbete.
Efter kalla krigets slut har det rått bred enighet om att Enbomsprocessen var ett justitiemord. Ett drygt halvdussin författare har skrivit böcker om fallet. Nu har den utmärkte grävande reportern Mats-Eric Nilsson (”Den Hemlige kocken”, ”Chateau Vadå”) anslutit sig till dem. Frågan är varför.
Det är lätt att bli besatt av affären Enbom. Jag har själv suttit på Stockholms stadsarkiv med förhörsprotokoll upp till hakan och och försökt begripa vad som var sant och vad som var falskt. Men jag kan tyvärr inte se att ”Fröken Ceders hemlighet” har något nytt att tillföra.
Lilian Ceder – som dömdes till åtta månaders straffarbete – var ingen huvudperson i rättegången. Lärardotter från Småland, organiserad kommunist, en duktig maskinskriverska som led av tuberkulos och hade svårt att få kamrater och pojkvänner. Under en blöt fest i Jan Myrdals föräldrahem blev hon gravid, men dottern lämnade hon bort efter födseln. I vår diagnosglada tid skulle hon antagligen ha sorterats in under rubriken autism.
För att friska upp den något grå berättelsen om Lilian Ceders öde redogör Nilsson för ett antal andra spionaffärer med kommunister inblandade. Spårvagnar, biografer och ransoneringskort får bidra till en tidsatmosfär så tät att Mats-Eric Nilsson börjar låta som en damtidning från femtiotalet: ”Hon har faktiskt en gång gett sig åt en man”. ”Det är något vekt, nästan kvinnligt över honom, något som vädjar till hennes moderskänslor”.
26 år gammal får Lilian Ceder plats som journalistvolontär på Norrskenflamman och blir kollega med Fritiof Enbom: ”Efter bara några hälsningsord inser hon att han kommer att bli hennes öde”. Enbom förklarar att han förbereder en motståndsrörelse inför ett kommande krig, visar henne en oanvändbar radiosändare och föreslår att hon ska utbilda sig till telegrafist.
Fröken Ceders hemlighet? När polisen tog henne i förhör kände hon mest lättnad och avslöjade allt hon visste och trodde och inte så lite till. Den som satt på alla hemligheterna var Fritiof Enbom. Han levde i ytterligare drygt tjugo år, men yppade aldrig någonting. Om inte de ryska säkerhetstjänsterna får för sig att öppna sina arkiv för svenska journalister så lär vi aldrig få veta mer om gåtan Fritiof Enbom. Och det torde väl knappast ske i brådrasket.
Scenkonstpodd: Kritcirkeln
Konstpodd: I själva verket
