Lättlästa banaliteter förklädda till djupsinne

Episka släktsagan ”Det åttonde livet” är dock utmärkt för att fylla kunskapsluckor om Georgien

Publicerad 2021-08-22

 Nino Haratischwili (f. −83) är aktuell på svenska med ”Det åttonde livet”.

Drömmar om Georgien är glädje. Vinets födelseland, Europas balkong på Mellanösterns huskropp, blånande Kaukasus. Men i skuggorna finns grymheten.

I början av juli i år avled en georgisk journalist efter att ha misshandlats av en mobb som protesterade mot en Prideparad i huvudstaden Tbilisi. Aleksandre Lasjkarava blev trettiosju år gammal. Han gick emellan när en ortodox präst släpade hans kvinnliga kollega i håret.

Scenen kunde ha utspelat sig i Nino Haratischwilis till svenska nyligen översatta roman Det åttonde livet, en georgisk släktkrönika på över tusen sidor. Spänningen mellan traditionens ingrodda patriarkat och modernitetens krav på individuell frihet är ett tema i romanen, som har undertiteln Till Brilka. Brilka är den nya människan, otyngd av det förflutnas bojor. Hon vill spränga könets gränser och har sin egen logik. Romanen är skriven i form av ett brev till henne från moster Niza, författarens alter ego.

Nino Haratischwili bor och verkar i Tyskland som författare, dramatiker och regissör. Hon föddes i Georgien 1983 och upplevde den turbulenta period då landet slet sig loss från Sovjetunionen och påbörjade en resa mot demokratisering och suveränitet. Resan är långtifrån över, Georgien har drabbats av politiska kriser och relationen till Ryssland är ytterst ansträngd efter kriget 2008. 

Det åttonde livet är ett kväde om det tjugonde århundradet. Släkten Jasji gör sig en förmögenhet på chokladtillverkning, men bolsjevikernas maktövertagande kullkastar alla planer på ett lugnt borgerligt liv. Inbördeskriget, Stalins skräckvälde, perestrojkans vedermödor och till slut exilen i London och Tyskland som en efterdyning av en tsunami skildras i dramatiska scener, försedda med epigrafer från ryska och georgiska klassiker.

Romanen är effektiv som en form av likbez, en kampanj mot analfabetismen som pågick i Sovjet på 1920- och 30-talen. Det råder ju en kulturell och historisk analfabetism i Sverige när det gäller Östeuropa. Man vet knappt var länderna ligger, än mindre vad som har hänt folken där. Det åttonde livet fyller utmärkt i kunskapsluckorna om Georgien på lättläst och insugande känslosam prosa.

Tillförande av baskunskaper ska inte förväxlas med litterär kraft

Litterärt har jag mycket att invända. Romanen har hyllats av kritiker världen över och den engelska översättningen nominerades till Internationella Bookerpriset. Jag är övertygad om att alla som uppskattade Lydia Sandgrens Samlade verk kommer att älska Det åttonde livet, gissningsvis på samma grunder. Breda episka skildringar på njutbart språk i spännande miljöer är alltid god läsning.

Men jag vänder mig mot banalitet förklädd till djupsinne. Tillförande av baskunskaper ska inte förväxlas med litterär kraft. Haratischwili är långt ifrån en modern Tolstoj, trots att hon låter en av sina huvudpersoner ligga på slagfältet och titta in i en vit himmel. Scenen är en blinkning till den store mästaren, men tillför inget nytt.

Huvudpersonerna i Det åttonde livet drabbas av fasansfulla händelser men deras personligheter förblir statiska. Författaren maskerar detta skickligt genom bildrikt språk och ymniga beskrivningar i Ebba Högströms praktfulla översättning, men avslöjar sig i den stora betydelse som slumpen får när intrigen byggs.

I en organisk berättelse föds händelserna ur människornas egna djup, inte av inkastade sammanträffanden. Olyckor som staplas på varandra i Det åttonde livet skapar följdriktigt en melodramatisk effekt vars kraft man å andra sidan inte ska underskatta. En bra melodram kan ge läsaren katharsis, kan tumla om.

När jag läst klart känner jag en djup frustration över att Vasilij Aksionovs trilogi Moskovskaja saga som behandlar samma tidsperiod och samma tematik som Det åttonde livet, bara oändligt mer kraftfullt och originellt, fortfarande inte finns översatt till vare sig engelska eller svenska.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln