Kamrat Britney, du kan äga produktionsmedlen
Du hade rätt – rikedom och kontroll måste omfördelas
Kära kamrat Britney,
du föddes för att göra någon annan lycklig. Du har varit den amerikanska drömmen sedan du var sjutton. Du har arbetat och varit mamma. Du har varit dålig mediekarma.
Kanske var du också någon gång nöjd med allt det du blivit. Rik, vacker och framgångsrik.
Men kamrat, allt fast och beständigt förflyktigas.
Du gick från att vara överbeskyddad till att bli någon annans slav. Du var både arbetskraften och produkten som var till salu. En dag 2007 fick du nog, det som har kallats ditt stora sammanbrott. Britney, jag förstår att du ville förstöra hela ditt värde. När människan blir en eftertraktad vara återstår tillslut bara att makulera den. Så du rakade av ditt hår, slog en paparazzi. Du försökte ödelägga det som gjorde din produkt till en kommersiell succé.
Men ditt problem var detta, kamrat. Du drömde dig bort. Du önskade att hjältar fortfarande existerade – sådana som själva kan kliva ur det system som förgör dem.
Men ensam är inte stark. Ensamheten dödar dig. Du gick från att vara en utnyttjad arbetare som ändå hade makt över vissa vitala delar av sin arbetsdag, till att bli berövad på all kontroll. Du gick från ett sorts kontrakterat kollektivavtal till att bli livegen. Det är lätt att drömma sig tillbaka till det förflutna. Du är inte ensam om det, kamrat. Känns inte det tidiga 2000-talets anställningsskydd som en våt dröm i jämförelse med 20-talets gigjobb, där arbetarna själva behöver betala för sin utrustning? Är det inte lätt att bli nostalgisk över en era då ett misstag inte nödvändigtvis var synonymt med repressalier?
Britney, du blev bestraffad. Du bröt ihop när arbetet inte längre var hanterbart, och sedan dess har du stått under förmyndarskap. Du bad om hjälp att komma ifrån den produktionstakt som drivit dig in i galenskap. I stället konfronterades du med nya chefer. Också det sjuka kan generera inkomst. Se bara på alla privata nätläkarföretag. Också de döda kan komma tillbaka som produkter. Se bara på det hologram som Kanye West gav till Kim Kardashian i present, föreställande hennes avlidna far.
Kamrat, de är inte intresserade av reproduktion om dessa nya liv inte går att exploatera
Kapitalismen är ett rovdjur. Det är ett system som bara går ut på att skapa tillväxt. Kamrat Britney, våra chefer kommer bara att bry sig om vårt välmående om det får oss att arbeta snabbare. I ditt fall är det tvärtom. Din pappa, som är din förmyndare, har sett till att göra avkastning på din sjukdom. Du betalar terapeuter och advokater du inte vill ha. De tvingar dig att arbeta, uppträda och reproducera deras propaganda. De har fått dig att säga att allting är bra. När du har kommit med klagomål har du blivit bestraffad, och fullproppad med litium. Du har förvägrats att föda barn. Kamrat, de är inte intresserade av reproduktion om dessa nya liv inte går att exploatera.
Men vet du, Britney. Tiden är ute. Du ska aldrig mer fuska eller ljuga. Inga fler tårar ska torkas.
Vi såg dig resa dig upp mot dina förtryckare.
Domaren som hade hört ditt tal bestämde sig ändå för att låta bli att upphäva förmyndarskapet. Men du är starkare än i går. Från och med i dag är du inte längre deras ägodel.
Du var inte fri innan heller. Dröm dig inte tillbaka till tiden du arbetade under bättre villkor. Föreställ dig i stället en framtid där du äger produktionsmedlen. Som du själv skrev på din Instagram en gång Britney, återstår nu bara en sak. Omdistribuera rikedomen. Strejka.
De kommer inte att tro dig, men de kommer att behöva dig.
Fotnot: I texten gömmer sig tio låtar av Britney Spears. Hittar du dem? Hela listan hittar du här.
