Yttrandefriheten åter hotad i Spanien

Domen mot rapparen Pablo Hasél har väckt stora protester

Demonstrationer i Madrid den 17 februari, i protest mot fängslandet av rapsångaren Pablo Hasél.

Den spanska staten har spärrat in ännu en katalansk politisk fånge; den här gången den 32-årige poeten och rapsångaren Pablo Hasél. Han straffas främst för att han hånat det spanska kungahuset för korruption, kriminalitet och för välavlönade allianser med några av världens mest motbjudande diktatorer. Rapparen har också hyllat terroristgrupper, numera upplösta.

Haséls kritik av hovfamiljen Bourbon är korrekt. Hans ordval kan kallas uppriktigt subjektivt och den sortens yttranderätt och konstnärliga frihet måste garanteras och skyddas i en demokrati. Det var för dessa demokratiska rättigheter som miljontals européer solidariserade sig med Charlie Hebdo.


Den spanska statsapparaten valde en helt annan väg, den lät döma Hasél till två års fängelse – ett straff som senare sänktes till nio månader – och skickade tungt utrustad polis för att gripa honom, där han flytt till universitet i hemstaden Lleida.

Tusentals demonstranter, främst ungdomar, mobiliserade snabbt i alla de katalanska städerna, i går också i Madrid. Protesterna har de två de två senaste nätterna också lett till våldsamma sammandrabbningar med polisen. Till massarresteringar och skador; en ung kvinna miste ett öga efter beskjutning från polisen.

Hundratals av Spaniens ledande konstnärer, bland dem filmregissören Pedro Almodóvar, har gjort solidaritetsuttalanden för rapsångaren. De anklagar Spaniens yttrandefrihet för att vara en av Europas mest beskurna.


Demonstrationsrätten tycks dessutom vara selektiv. Någon vecka innan Hasél fängslades marscherade nämligen ungfascister genom Madrid. De hyllade Franco och División Azul, de spanska militärer som stred för Hitler på Östfronten.

En präst höll lovtal till fascismen. Demonstranterna skrek ”El judio es culpable” (”juden är skyldig”). Det högerstyrda Madrid beordrade ingen polis att ingripa mot denna hets mot folkgrupp.

Protesterna kom från den judiska gemenskapen i Madrid och ambassadörerna från Israel och Ryssland.


Gripandet av Hasél skedde några dagar efter det katalanska valet (14 februari). Det gav självständighetspartierna en klar majoritet. Konfliktnivån mellan den spanska staten och den katalanska regeringen, vilken den än blir, riskerar därmed att höjas dramatiskt. En väg till visst samförstånd vore att ge amnesti åt de politiska fångarna (Hasél är en av dem), men det politiserade rättssystemet avvisade nyligen varje tanke på att pröva domarna mot de folkvalda politiker som dömts till upptill tretton års fängelse.

Det som då återstår att förhandla om är en folkomröstning om Kataloniens oberoende.

Pablo Haséls mest kända rap-budskap är ”krossa den fascistiska staten”.

Dessbättre är det inte den frågan som står på dagordningen. Det främsta uppdraget är att bygga demokratin hållbar och trovärdig.

Tidigare felaktiga uppgifter om straffets längd har rättats

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.