Juntan vid trådarna

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2012-06-27

Brödraskapet vann presidentvalet – men militärrådet behåller makten i Egypten

I söndags var Kairos Tahrirtorg överfullt av extatiskt lyckliga människor med egyptiska flaggor och Muhammed Mursi-plakat. Torget gungade när folk ropade på sin nye president. Även på det kafé en bit bort, där de valbojkottande revolutionärerna befann sig, utbröt hurrarop när Muslimska brödraskapets Muhammed Mursi presenterades som vinnare i Egyptens första presidentval efter Mubarak. För han blir trots allt landets första demokratiskt valda president och landets första civila president.

Men han blir också landets förste president utan långtgående makt. Han blir ett demokratiskt valt ansikte utåt, för att lugna Muslimska brödraskapet.

Med ett militärråd på parlamentets plats och kraftigt reducerad makt i sitt ämbete, blir Muhammed Mursi inte mer än ”ett reservdäck”. Eller en skäggig omslagspojke för det nya demokratiska Egypten. Det ser ju ändå snyggare ut än en åldrad fältmarsalk.

Muslimska brödraskapets har en välkänd artonårsplan, en nahda, för att omforma det postrevolutionära Egypten. Vad militärrådets plan kallas är ännu okänt men vad som är klart är att de inte kommer lämna ifrån sig makten till en folkvald regering.

Egyptens militärråd har styrt landet sedan Mubarak avsattes i februari förra året. Och med ständigt nya ändringar i den gamla konstitutionen har de lyckats ta mer och mer makt och genomfört det som många i dag kallar för en mjuk militärkupp.

Militärrådet hade även före revolutionen en mäktig ställning i Egypten. De kontrollerar enorma förmögenheter genom ägandet av otaliga företag. Det finns ingen egentlig översyn över deras tillgångar men uppskattningar gör gällande att de kontrollerar mellan femton och fyrtio procent av landets totala ekonomi.

Att de skulle vara intresserade av att mista den kontrollen är föga troligt. Därför har de gjort vad de kunnat för att försäkra sig om att så inte sker. De har försökt kväva oppositionen genom tiotusentals militära rättegångar mot civila och använt dödligt våld mot demonstranter. De har skapat en bild av sig själva som viktiga upprätthållare av stabilitet samtidigt som de spätt på de sociala motsättningarna i samhället genom användandet av sexualiserat våld mot kvinnor, varnat för utlänningar på gatorna och uppmanat till sekteristiskt våld mot kristna. Samtidigt har de kontinuerligt befäst sin makt genom lagändringar.

I mars 2011, när revolutionärerna fortfarande var tacksamma för deras stöd, avsatte militärrådet Mubaraks parlament och gav sig själva makten att styra landet på vägen mot demokrati. De tillsatte en valkommitté som godkände en lagändring innebärande att de platserna i parlamentet reserverade för oberoende kunde tillsättas av kandidater från partilistorna. Vilket också skedde i parlamentsvalet i november och december.

I februari i år anmälde militärrådet detta till författningsdomstolen som två dagar före presidentvalets andra omgång kom med ett beslut som inte kunde överklagas. De beslutade att de oberoende platserna hade tillsatts utan stöd i konstitutionen. Men i stället för att låta de platserna gå till omval beslutade militärrådet att upplösa hela parlamentet och ha ett helt nytt val någon annan gång, när är ännu inte bestämt. Efter det har militärrådet tagit över parlamentets uppgifter.

Redan innan dess upplösande hade de sett till att minska parlamentets makt ordentligt. Även om de hade rätten att utforma nya lagar så förbehöll sig militärrådet rätten att godkänna, utföra samt lägga in sitt veto mot dem. De tillsatte de platser i parlamentet som vanligtvis presidenten har bestämmanderätt över och tog även bort parlamentets rätt att säga upp ledamöter. Parlamentet hann inte heller diskutera igenom den av militärrådets utformade budgeten för 2012/2013 som träder i kraft 1 juli.

Konstitutionsutskottet som ska utforma Egyptens nya konstitution, formades i mars och sitter fortfarande kvar, trots parlamentets upplösande. Men militärrådet har även rätten att upplösa utskottet samt överklaga punkter. Redan hittills har det varit turbulent runt konstitutionsutskottets utformning och några har lämnat gruppen då de inte anser den representera civilsamhället tillräckligt väl. Då hälften av medlemmarna i utskottet kommer från det nu upplösta parlamentet verkar det troligt att de inte anses ha mandat att fortsätta sitt arbete.

Muhammed Mursi tillträder som ny president den 1 juli. Då har han inte någon som helst makt över militären. Den 18 juni, just efter presidentvalets andra omgång, gjorde militärrådet en lagändring som satte dem som överhuvud över militären och gav sig även själva rätten att utse försvarsminister och starta krig. Muhammed Mursi kommer inte heller vara polisens överhuvud då även detta togs bort från konstitutionen.

Presidenten har också fråntagits möjligheten att upplösa parlamentet om det skulle behövas. Egyptisk media har dessutom rapporterat om militära källor som ska ha sagt att näste president kommer att ses som en interrimpresident som snart ska avsättas.

Så nu står Egypten helt utan parlament, snart utan konstitutionsutskott och med en någorlunda tandlös affischpojke som president. Men med ett militärråd som är starkare än någonsin och en urholkning av den demokratiska processen.

På Tahrirtorget har Muslimska brödraskapets anhängare lovat att stanna kvar och protestera till det att presidentens makt utökas. Frågan är bara om brödraskapet är villiga att protestera mer, nu när de ändå innehar presidentämbetet och förmodligen vill ge sin oerfarne president en lugn start.

Vad det gäller de unga revolutionära aktivisterna har de kvar samma krav som tidigare, frihet, bröd, social rättvisa samt militärrådets avgång. De säger det bara lite mer utmattat nu, efter arton månaders kontinuerlig kamp. Arton månader av tro på förändring. Det de fick var en militärkupp, och för dem har den inte varit mjuk någonstans.

Helena Hägglund

frilansskribent i Kairo