Rasismens kod för dummies?

Malin Krutmeijer om Ernst Billgrens kommande bok

Ernst Billgren, konstnär.

Det börjar bli ganska trångt i det blå skåpet, så när Ernst Billgren antyder att hans nya bok blir ännu en ångande hög därinne känner jag mig en smula luttrad. Den 2 juni ska Rasism för ­nybörjare komma ut. Bonniers har skjutit upp datumet flera gånger. I en stor intervju i senaste numret av tidningen Vi berättar Billgren att skälet är att ”det finns en oro” över hur boken ska uppfattas, för han ”försöker sprida lite förvirring runt ämnet” och ”en del kommer kanske att bli arga”.

Det låter som höga förväntningar från en gammal konstprovokatör, som förr retade upp med kitschiga motiv och undanglidande ironi. Nu är tidsandan mer allvarsamt politisk, och Billgrens försök att för ett par år sedan väcka uppmärksamhet genom att byta namn till Wilhelm von Kröckert slog inte direkt ner som en bomb i offentligheten.

Dags då att ta sig an teman med lite glöd i: rasism och högerpopulism. Att uttala sig i de här frågorna är ett bergsäkert sätt att sno åt sig lite rampljus, tänker jag cyniskt. Men som sagt, det är så många om budet på den så kallat politiskt inkorrekta planhalvan att den blivit något av ett eget etablissemang.

Så vad avslöjar Ernst Billgren om sin bok? Han vill bena i hur åsikter i sig är konstruerade, säger han. Hur djupt ­sitter de? Kan man över huvud taget ändra åsikt?

Det kan man undra, men när Pontus Dahlman, som gjort intervjun, frågar ­vidare börjar Billgren prata om hur ­kattparasiten toxoplasma påverkar människohjärnan. Förhöjda halter sägs korrelera med risktagande beteenden. ­Billgrens slutsats är att ­IS-krigare bör vara ­toxoplasma-stinna.

”Vi har ju fler icke-mänskliga dna i oss än mänskliga”, fortsätter han menande. Begreppet främlingsskräck får liksom en ny innebörd. Dahlman är ­omskakad. Själv är jag skeptisk. Är parasit- och bakterie­spåret en dimridå för att skapa en hajp runt boken? Den som orkar får se.

Följ ämnen i artikeln