Vi måste gå till botten med bidragsberoendet
Lyssna på ministern – utanförskap och segregation beror inte på samhället utan på klanstrukturer i familjen
“Man ska inte skaffa fler barn än man kan försörja”.
Det sa Eva Nordmark, arbetsmarknads- och jämställdhetsminister, nyligen på en presskonferens.
För att bryta kvinnors utanförskap vill regeringen prata om familjeplanering. Det innebär att myndigheter, civilsamhälle och trossamfund ska uppsöka vissa kvinnor och informera dem om att de inte bör skaffa fler barn.
Socialdemokraterna i Göteborg gav redan för drygt en månad sedan ledtrådar om vilka familjer som berörs. I en handlingsplan understryker de att många kvinnor har velat skyddas mot graviditeter men att de “förhindras av förlegade normer kring kön och sexualitet, av hederstänkande och klanstrukturer samt av kunskaps- och informationsunderskott”.
De får inte själva välja hur de klär sig, utan bär ofta traditionella dräkter
Jag känner själv till en sådan familj. Det rör sig om en klanstruktur som sett likadan ut i flera hundra år. Låter det överdrivet? Låt mig då intyga att jag med egna ögon bevittnat hur barnen prackas på gammelmodiga idéer. De får inte själva välja hur de klär sig, utan bär ofta traditionella dräkter. Redan från födseln utsätts de för enorm press. Klipp på sociala medier visar hur föräldrarna övervakar hur barnen för sig, vilka de talar med och hur de framställer familjen.
Deras rörelsefrihet är ytterst begränsad. När det kommer till familjens dotter är hennes framtidsplan redan förutbestämd – hon ska gifta sig, skaffa barn och föra släktnamnet vidare. Hon är inte fri att själv välja make, utan han måste godkännas av en högre auktoritet. Hon är heller inte fri att välja trosuppfattning utan måste bekänna sig till samma religion som sina föräldrar.
Det jag redan berättat om hade kunnat vara nog så anmärkningsvärt. Men Socialdemokraternas förslag handlar inte enbart om normer, utan också om försörjning. Genom statligt ingripande i fortplantningen förväntas kvinnorna komma ut på arbetsmarknaden istället för att ägna all sin vakna tid åt barnen.
Den här familjen, som jag följt på avstånd under en längre tid, har svårt att försörja sig. Varje år får de miljonbelopp i bidrag. Trots att de bara har två barn rör det sig om 4,5 miljoner årligen. Ser vi på hela släkten rör det sig om en häpnadsväckande summa: tillsammans får de 74 miljoner kronor, direkt från skattebetalarna, rakt ner i deras fickor. Dessutom får det lika mycket till i bostadsbidrag.
Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi sa nyligen i en intervju med DN att statliga riktlinjer kring barnafödande är “superkänsligt, förstås”, men att det historiskt varit centralt för kvinnors frigörelse.
Och visst kan det vara känsligt att låta den svenska staten diktera hur många barn som ska födas, med tanke på att människor tvångssteriliserades här ända fram till 2013.
Men ser vi till just den här familjen finns det ingen annan utväg än statligt ingripande.
Om barnen försörjs genom bidrag från staten beror det på föräldrarna, inte på arbetsmarknaden
Enligt Socialdemokraterna är hederstänkande, klanstrukturer och isolering från omvärlden avgörande faktorer för att barn kan hamna i gängkriminalitet. Med det i bakhuvudet har jag nu, i samråd med min vän som arbetar som socionom, bestämt mig för att ta deras förslag i egna händer.
I dag hör jag av mig till Socialtjänsten i Solna.
Här har jag tagit till mig vad Eva Nordmark sagt: utanförskap, segregation och isolering beror inte på samhällets strukturella problem, utan på klanstrukturer inom familjen. Om barnen försörjs genom bidrag från staten beror det på föräldrarna, inte på arbetsmarknaden.
Därför orosanmäler jag nu prinsessan Estelle och hennes lillebror, prins Oscar.
Alldeles för länge har vi stått och sett på när kungafamiljens barn isoleras.
Det är hög tid att gå till botten med kronprinsessan Victorias bidragsberoende. Eva Nordmark påpekar att staten inte kommer att begränsa hur många barn som föds, men att kvinnor bör få veta vilka konsekvenser det kan få. Mamman kommer fastna i hemmet medan barnet ofrånkomligen blir en gangster.
Jag hoppas att min orosanmälan kan hjälpa kungafamiljen att förstå att de inte ska föda fler barn än de kan försörja.
Det är viktigt att påpeka att detta bara görs av omsorg: Kanske kan jag lyckas förhindra att lillsessan blir gängkriminell.
