Attentatet mot Salman Rushdie måste fördömas

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Salman Rushdie.
Salman Rushdie.

En attack mot en författare och mot litteraturen är alltid en attack mot det fria ordet. Eller nej, en tystande attack mot någon som vill tala är över huvud taget är en attack på yttrandefriheten. Men när nyheten kom ikväll om att författaren Salman Rushdie överfallits och huggits i halsen på en scen han var inbjuden att tala på, gick mina tankar omedelbart till de tidigare dödshoten mot honom. Helt oavsett vad gärningsmannens motiv kan ha varit. 

Innan vi vet hur utgången av detta vansinnesdåd blir, eller ens något om dess motiv, känner jag bara ett kraftigt obehag inför att spekulera om det. En människa har huggits i halsen med kniv på en scen i den så kallade fria världen. Det är fruktansvärt nog. 

Men tankarna söker sig ofrånkomligen till det faktum att Salman Rushdie kommit att bli en så stark symbol för yttrandefriheten just i och med ayatolla Khomeinis officiella fatwa mot honom. Dödshotet som uttalades 14 februari 1989 på grund av romanen Satansverserna och dess påstådda blasfemi.


När jag läste Satansverserna för första gången i sena tonåren, just på grund av all uppmärksamhet romanen fått efter fatwan, och därtill den uppmärksammade konflikt den skapade i Svenska Akademien, överraskades jag av hur otroligt roligt skriven den var, både innehållsmässigt och språkligt. Tiden var förstås en helt annan och själv var jag väl så kallat ung och oförstörd. Men då kunde jag verkligen inte fatta hur något så underhållande kunde orsaka sånt rabalder och generera en dödsdom. Och givetvis läste jag de närmaste åren så många av Rushdies romaner jag kunde. 

Med åren förstod jag bättre att satir och humor är bland de farligaste vapnen som finns mot förtryck och inskränkthet. Dessvärre har tiden också gett oss allt för många fler exempel på yttrandefrihetsattacker mot just satir. 


I BBCs intressanta radiodokumentär som sändes i samband med 30-årsminnet av fatwan i februari 2019, sätts kontroverserna kring Satansverserna i ett historiskt perspektiv. Bland annat framgår där hur boken utnyttjades av ”båda sidor” i en dramaturgiskt svartvit konflikt som kom att handla om långt mer än religion. Där beskrivs hur Satansverserna slog in en kil mellan öst och väst och utnyttjades i kulturkriget mellan islamistiska fundamentalister och högerextremister. 

Det är även detta jag tänker på med sånt enormt obehag när jag läser om attacken. Så många gånger som jag på senaste tiden tänkt ”Men minns de inte hoten mot Salman Rushdie och Satansverserna?” när jag läst om hur moralens väktare med religiösa förtecken ridit ut till storms för att rensa ut diverse ”perversa” och kontroversiella böcker i amerikanska skolbibliotek. Det pågår en våg av censurförsök och hot mot yttrandefriheten i västvärlden, och alla sådana attacker måste motarbetas.

Attentatet mot Salman Rushdie måste fördömas. Jag hoppas innerligt att han klarar sig och kommer stark ur detta, för vi behöver Salman Rushdie mer än någonsin.  

Publisert:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.