”Är Bernard Rieux vår tids Tegnell?”
Carl-Michael Edenborg, Karin Pettersson och läsarna diskuterade ”Pesten”
Denna chatt är stängd.
- Anna Andersson15 april 2020
Nu avslutar vi för den här gången! Men välkomna tillbaka nästa vecka, då vi fortsätter med ”Pesten”, då del 3-5. Tack för i dag!
- 15 april 2020
Hmm, religionskritik finns ju där, jo, men är inte Rieux en kristusgestalt? Han är den som lägger sina händer på de sjuka, den som inte tvekar att vara medmänsklig trots smittan?
Frida Ulvegren - 15 april 2020
Jag tycker inte Rieux går att jämföra med Tegnell. Den ena lindrar och botar väldigt konkret, den andra en byråkrat och statistiker som försöker förstå, vad Camus kallar för, det abstrakta, dvs virusets natur.
Karin - 15 april 2020
Visst är det spännande att så många vill läsa Camus Pesten just den här våren. Men jag kan undra, nu när jag också har fått tag på den och läst, om den verkligen är lika intressant nu som när den kom. Den känns så gammal, hela existentialismen känns passé.
Marie - 15 april 2020
Är Bernard Rieux vår tids Tegnell?
Sebastian
Här kan du se samtalet och läsa chatten till det första delen av ”Aftonbladet Kultur läser ’Pesten’”, där vi läste del 1–2.
Den 22 april klockan 16 sker nästa samtal, då om del 3–5.
Vad gör man om man tvingas sitta hemma kväll efter kväll eftersom en dödlig smitta har världen i sitt grepp? Läser, förstås. Vad läser man? Om någon som redan nu kan berätta om det man upplever.
Det är alltså ingen slump att Albert Camus klassiker ”Pesten” har fått ett uppsving nu under coronapandemin. Sista veckan i mars var alla 23 exemplar som finns på Stockholms bibliotek utlånade, och dubbelt så många stod i kö för att få låna. Berättelsen om läkaren i den algeriska staden Oran, där en pestepidemi härjar, slår förstås an något hos många nu.
