Ett åtal mot Assange kan drabba svenska mediahus

På begäran av USA har brittisk polis gripit Julian Assange.

Som Washington Post avslöjade redan 15 oktober förra året, har ett åtal förberetts sedan länge

Det är det här Assange har sagt hela tiden.

I sociala medier heter det att Wikileaks är ”bulvaner” år ryssen, vad det nu betyder. Alltså är gripandet rätt och riktigt. På andra sidan Atlanten har dock anklagelsen i alla år gällt att Wikileaks publicerat materialet som Chelsea Manning påstås ha läckt om USA:s militära aktiviteter i Irak och Afghanistan.  

Det sista Barack Obama gjorde, var att benåda Chelsea Manning. Hans administration argumenterade också att det skulle vara svårt att dra Assange inför rätta, eftersom Wikileaks kan jämföras med en nyhetsorganisation som grundlagsenligt åtnjuter särskilda rättigheter (Yle 24 okt -18). 

Donald Trump tänker annorlunda. I april 2017 sa USA:s dåvarande justitieminister, Jeff Sessions, att "gripandet av Assange är prioriterat, eftersom justitiedepartementet nu kommer att ta hårdare tag mot personer som läcker hemligstämplat material till media" (SVT 24 april 2017). 

De började med att gripa Chelsea Manning, eftersom hon vägrar vittna mot Julian Assange. Hon sitter nu arresterad på obestämd tid i en sluten domstol i norra Virginia. Där kommer hon sitta till hon vittnar mot mannen som nu burits ut från Ecuadors ambassad med huvudet före. 

Den liberala diskursen har hela tiden varit att Assange är ett kräk, men Manning är något helt annat. Det är hon också, men ointresset för gripandet visar att man struntar även i henne. Om man kan ta Chelsea Manning utan att omvärlden bryr sig, då kan man ta även Assange.

Assange kunde hållas inom det brittiska rättsväsendet så länge det fanns ett ärende mot honom i Sverige, det vill säga en pågående förundersökning om våldtäkt 2010. Den drog ut i åratal, eftersom den svenska åklagaren Marianne Ny vägrade ta sig till Ecuadors ambassad i London för att förhöra Assange. Hon hade svårt att förklara varför hon vägrade göra det, men enligt mejl som The Guardian kommit över, var det ett offensivt önskemål från brittiska åklagare att Sverige skulle fördröja saken så länge det gick (11 feb -18). 

Detta tillmötesgick man.

Den 19 maj 2017 lades åtalet till slut ner. Nu vill Elisabeth Massi Fritz att åklagaren ska ta upp saken igen. Av henne är inget annat att vänta, men av svenska medier måste vi kunna begära mer än att vi ska falla ner i detta klassiska spinn. Våldtäkt eller inte, det som händer Assange nu handlar om något helt annat. 

Ett amerikanskt åtal mot Assange kan drabba vartenda mediehus som publicerat Wikileaksmaterial. För svensk del gäller det bland andra Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges television. De mediehusen har ett särskilt ansvar att försvara Assange för den meddelarfrihet, press- och yttrandefrihet som är förutsättningen för hela vår verksamhet. 

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.