Poddar med siktet inställt på korruption
Skrämmande om hur lätt ryssar med Kreml-kontakter kunde köpa sig in i den brittiska eliten
Två av sommarens mest intressanta poddar har en sak gemensamt. Eller snarare – en person.
Programledaren för Londongrad, Paul Caruana Galizia, är nämligen son till Daphne Caruana Galizia, den grävande journalist på Malta som mördades i ett bilbombsattentat 2017 och som podden Who killed Daphne? handlar om.
Likt sin mamma har Caruana Galizia vigt sitt arbetsliv åt att avslöja korruption och smutsiga pengar, i såväl Malta som Storbritannien. Ex-sovjeters uppköp av fina adresser, lyxvaror och elitskoleplatser har gett den brittiska huvudstaden öknamnet Londongrad.
I fokus för podden Londongrad står en far och hans son, Aleksandr och Jevgenij Lebedev. Aleksandr är gammal KGB-agent, Jevgenij en playboy som med hjälp av pappas pengar klättrat inom den brittiska societeten och lyckats knipa en plats i överhuset, dubbad av drottning Elizabeth till ”baron Lebedev av Hampton och Sibirien”.
Den resan är fascinerande och skrämmande i sig, där pengaöverdåd, spritfester och lyxresor lockat såväl kändiselit som politiker och fått dem att blunda för varningar om att familjen Lebedevs kopplingar till Kreml är närmare än de själva påstår. Jevgenij, som köpt tidningen The Evening Standard, har en särskilt nära relation till ex-premiärministern Boris Johnson som uppges vara den som drev igenom att Lebedev fick sin bisarra baron-titel.
Londongrad beskriver också hur lätt brittiska lagar gjort det att dölja suspekta ägare och tvätta smutsiga pengar, och många tjänar stora summor på att hjälpa rika från utlandet att köpa sig in i landets finrum.
Samtidigt sker flera uppmärksammade mord kopplade till den ryska säkerhetstjänsten på brittisk mark, som förgiftningen av Litvinenko 2006 och nervgiftsattacken i Salisbury 2018. Inte ens annekteringen av Krim 2014 påverkar de rika ryssarnas framfart i London nämnvärt. Först efter invasionen av Ukraina i år börjar politikerna agera.
Men Londongrad ropar inte halleluja för det. Att bannlysa ryssar löser knappast grundproblemet med hur lätt Storbritannien kan köpas.
