Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Nils

Nu bygger författarna egen ljudboksapp

Författarförbundet vill att de som skriver ska få bättre betalt

Mattias Beijmo och Anja Gatu

Vi har länge kritiserat ersättningsprinciperna för ljudböcker. Men nu kan vi inte längre stå och vänta på att problemen ska lösa sig själva. Vi har tillsammans med företaget Common Ground tagit fram en prototyp till hur en hållbar ljudboksapp skulle kunna se ut. För vi måste hitta ett sätt att göra bokbranschen mer rättvis, livaktig och framför allt hållbar. Omsättningen i branschen ökar, men ersättningarna till de som skapar litteraturen – författarna och översättarna – hänger inte med.

Litteraturen är en konstform. Boken är ett verk. Så ser det ut i alla sammanhang förutom hos strömningstjänsterna. Där får den som skapat litteraturen inte betalt för verket – utan för förbrukningen. Strömningstjänsterna räknar minuter, och grundar ersättningen på den uppspelade tiden.

Den som däremot köper en tryckt bok i bokhandeln betalar fullt pris oavsett om den läser tre sidor eller om de läser hela boken flera gånger. När någon lånar en bok på biblioteket får den som skrivit boken betalt per utlån – inte för tiden det tar att läsa boken.

 

För att skapa en hållbar digital bokmarknad borde vi utgå från samma princip även där. Skulle det till exempel finnas en minimiersättning per lyssnat verk till författaren, så ser vi en enorm skillnad i royalty för den som skrivit boken – utan att priset för konsumenten nödvändigtvis blir högre. Förutsatt att konsumenten betalar för vad hen faktiskt lyssnar på, i stället för att bara betala för känslan av att ha tillgång till allt.

I dag lyssnar snittabonnenten på ungefär två böcker i månaden. De få som lyssnar mer än 100 timmar i månaden kostar strömningstjänsterna oproportionerligt mycket. Den obegränsade lyssningen är alltså en dålig affärsidé för tjänsterna, en onödig kostnad för lyssnarna, och ett ohållbart upplägg för översättarna och författarna.

Förlagen gör vad de kan för att förhandla upp royaltyunderlagen, men vi förhandlar aldrig med strömningstjänsterna. Därför vill vi visa på alternativ, och vi vill prata om principer. Vi vill prata om utgångspunkter och perspektivskiften som vi anser är nödvändiga om författarna och översättarna ska få skäligt betalt, och om branschen på sikt ska överleva.

 

I dag bygger strömningstjänsterna sina företag som riskkapitalbolag gör. De gör investeringar långt större än de som krävs för att tillhandahålla ljudande litteratur. För den oinsatte verkar det därför vansinnigt dyrt att upprätthålla en ljudbokstjänst, trots att en rad av den tryckta bokens kostnader faktiskt försvinner. Därför kan det se ut som om det inte finns pengar till skäliga ersättningar.

Men sanningen är att vi författare har kommit att bli riskkapitalister. Våra uteblivna, rimliga ersättningar är med och finansierar ljudboksföretagens riskfyllda satsningar. Vårt skrivande blåser upp värdet på tjänster som kan säljas eller bli strategiska tillgångar för sina ägare.

Ljudboken är i dag omåttligt populär. Och branschen är mogen för en annan typ av aktör. Vi är övertygade om att ljudboksföretagen kan ta betalt för sitt innehåll och samtidigt se till att de som fyller deras tjänster med innehåll får skäligt betalt.

På samma sätt som tidningsläsarna fick acceptera att journalistik kostar lika mycket att producera trots att den förmedlas via webben i stället för på papper behöver vi i branschen visa att litteraturen är viktig, och att den är värd att betala för. Vi vill ta litteraturen, lyssnaren och författaren på allvar. Vi vill sätta litteraturen och verket i centrum.

 

Anja Gatu, förbundsordförande Sveriges författarförbund

 

Mattias Beijmo, författare och internetanalytiker